Om Ryssland - på svenska

Johdannoksi: Olen mukana Östgruppen-keskustelufoorumissa, jossa aiheena on Venäjä. Sattuneesta syystä vedin keskusteluun mukaan Suomen; itse asia koski stereotyyppisiä käsityksiä, joita meillä on ollut ja on toisistamme, esimerkiksi suomalaisilla venäläisistä ja päinvastoin. Tässä meilini tuohon keskusteluun, jossa on mukana eri kansallisuuksia:

"Hei - Hej - Cześć - Privet!

Martin nämner i sitt mejl stereotypiska föreställningar om "ryssen". Jag är provocerande och frågar: Varför behöver vi tränga bakom dessa stereotypier? Ryssarna är ju oförutsägbara partners. Vi har historisk evidens: de bröt mot ingångna avtal (icke-angreppspakten 1932) då de angrep mot Finland 1939; de bedrev hänsynslös maktpolitik under sovjettiden bl.a. i Östeuropa. I tak dal'she.

Hur annorlunda är det moderna Ryssland, kan man fråga sig? Jag låter gärna Ryssland-kännare svara på frågan. Det jag tror mig veta är att gamla stereotypier hos Rysslands grannar lätt väcks till livs. Många äldre generationens finnar sa säkert "ryssä on ryssä vaikka voissa paistas" (ryss är ryss även om man stekte (henne/honom) i smör) efter att Ryssland trängt sig in i Georgien. En bredare analys av den situationen hann man inte med och man tog ryssarna över en kam.

Jag ogillar sådana stereotypier och deras återvinning från generation till generation. Vi kan bättre!

Det som jag upplever som oerhört tröstrikt är att sk. vanliga människor håller på att ta över skötseln av kontakter européerna emellan, inkl. ryssar. Det är inte bara yngre utan även äldre människor som är med i denna "rörelse" mot nationalistiska och andra fördomar. Det handlar om personer med olika bakgrunder och intressen. I Finland har man bl.a. en bloggsajt Minun Venäjäni - Moja Rossija där både finländare och ryssar deltar (det går bra att använda svenska, inte bara finska, ryska och engelska). Det finns också Finsk-ryska medborgarforumet där nyheterna sprids och diskussioner pågår över gränser på fyra språk (finska, ryska, svenska och engelska).

Mer specifikt skulle jag önska att man under märkesåret 2009 då det har gått 200 år sedan Sverige var tvunget att avträda sina åtta östliga län till Ryssland efter förlusten i Finska kriget (1808-1809) tar med ryssar. Det var ju trots allt tack vare autonomitiden 1809 - 1917 som ett Finland uppstod.

Jag hoppas att vi har kommit till insikt att det spelar en roll vad vi gör idag. Jag tror uppriktigt och kanske naivt på att vi kan skapa ett annorlunda Europa än det som gick i graven då Sovjetunionen rasade samman och muren föll. Det jag vill allra minst är nya hjältegravar; de 162 hjältekyrkogrådar vi har enbart i Finland räcker. Ryssarnas (och polackernas och ...) förluster under samma period var flera gånger större. Det är denna mörka bakgrund vi har när vi pratar om stereotypier som vi har av varandra, dessa vanföreställningar baserade på nationalistiska och andra fördomar."