Mitt Finland som jag minns det

Jag framförde den här berättelsen 2016-11-01 på tillställningen ”Berätta mera: TEMA Finland” som arrangerades av Senior Göteborg i samarbete med det finska förvaltningsområdet i Göteborg och dess processledare Tia Edlund.

Jag är pensionär sedan tre år tillbaka, gift med Stina, pappa till fyra vuxna barn och svärfar till en trevlig svensk kille. Vi har också en hund, golden retriever som hunnit bli elva år och därmed pensionär på hundvis. Jag är en disputerad språkvetare och docent i finska vid Uleåborgs universitet. Jag har tillbringat hälften av mitt 68- åriga liv i Finland och den andra hälften i Sverige och två år i Norge.

          Jag har sex syskon av vilka ett har dött. Numera träffas vi ganska sällan pga. att vi bor på olika håll i världen. När vi fortfarande var barn och tonåringar, bodde vi i en lagom stor lägenhet i Helsingfors centrum, i stadsdelen Tölö.

          Min pappa jobbade som intendent på Finska nationalmuseets myntkabinett, dvs. han kunde allt om gamla mynt och pengar. När det gäller pengar av dagens valör tjänade han som vanliga tjänstemän brukade göra. Pappa hade mycket samarbete med sin svenska kollega som kallade sin arbetsplats för ”Kungliga myntkabinettet”. Farsan reagerade på detta: han kallade sitt kabinett för ”republikanskt”.

Det republikanska myntkabinettets skatter

          Morsan var mamma till sju barn vilket innebar mycket praktiskt arbete trots att vi hade hembiträde när vi var små. Mamma var kunnig inom teater och drama och teaterkritiker på en finsk tidskrift. Hon var också lärare i historia på ett läroverk och översättare. Hon översatte främst facklitteratur från olika språk till finska. 

          En översättning som hon gjorde kommer jag särskilt väl ihåg. Det var Nicholas V. Riasanovskys stora verk ”History of Russia”, Rysslands historia. Morsan blev efter ett mycket mödosamt arbete färdig med översättningen. Men saken var inte klar med det. Låt oss komma ihåg att det var det tidiga 70-talets Finland vi levde i.

          Bokförlaget hade fått kalla fötter: nu ville det inte ge ut boken. Skälet var att boken innehöll politiskt ömtåligt stoff som t.ex. den hemska sanningen om terrorn under 30-talet som kostat flera hundratusen människor livet, om kollektivisering av jordbruket som bl.a. i Ukraina fört med sig svält och död och det grymma fånglägersystemet Gulag som varit i verksamhet ända till våra dagar. 

          Att förlaget gjorde så som det gjorde berodde enligt min mening på den utrikespolitiska självcensur som då rådde i Finland. Att översätta böcker var således ingen harmlös sysselsättning utan kunde ha oanade konsekvenser. Och observera. Jag blev ingen rysshatare som alltför många finländare var. Senare i läroverket valde jag att läsa ryska. Da, ja ljublju russkij jazyk – jag gillar det ryska språket.

Бабушка с яблоками - Babushka med äpplen

         När jag och mina syskon kom i skolåldern fanns det ingen grundskola i Finland som i Sverige. Lagen om skolreformen stiftades 1968 och det nya skolsystemet genomfördes stegvis i landet under 70-talet. Finland följde Sverige i denna reform med den skillnaden att i Finland har man läroplikt och i Sverige skolplikt. Jag och mina syskon gick emellertid fortfarande i den fyraåriga folkskolan som våra föräldrar. Det var fyra viktiga år på vår studiebana.
          Det jag kommer ihåg från min folkskoletid är främst fyra saker. För det första, vi var väldigt många. Barnkullarna födda 1947 och 1948 var de största i Finlands historia, 108 168 respektive 107 759 barn. I jämförelse kan jag nämna att år 2015 föddes 55 472 barn i Finland, alltså 49% mindre än under de barnrika åren i slutet av 40-talet. Vi hade inga videofilmer att titta på, inga mobiler eller datorer, inga föräldrar som skulle skjutsa oss till träning – som väldigt många andra familjer hade vi ingen bil på 50-talet. Vi barn var många och vi lekte ihop på gator, stadskvarters innegårdar och parker. Vi hade kul. Så minns jag min tidiga barndom.  

           För det andra var det ett faktum att Finland vare ett mycket fattigare land än Sverige. Finlands bruttonationalprodukt per capita var under 50-talet ca. 60% av Sveriges motsvarande BNP. Oundvikligen avspeglades familjernas ekonomiska och sociala skillnader i skolans värld. I min klass fanns en pojke som hette Markku. Läraren sa att Markku inte klarade av att lära sig läsa. Men Markku var min kompis. Jag gillade inte vad läraren sa. Jag tog Markku hem till mig, och när morsan undrade vad vi höll på med berättade jag vad läraren hade sagt om Markku. Jag ville visa att läraren hade fel. Och hon hade fel. Markku lärde sig läsa då jag hjälpte till lite. När jag var hemma hos Markku var det bara hans mamma jag såg. Markku sa att hans pappa var sjöman som hade gått till sjöss. 

          För det tredje vill jag berätta om vad som hände senhösten 1956. Då gick jag i tredje klass. Som ni säkert kommer ihåg, reste sig ungrare till uppror i oktober det året. Cirka 200 000 ungrare deltog i upproret med krav på demokrati och reformer. Det skickades förnödenheter från Finland till de nödställda i Ungern.Julen närmade sig och vår lärare pratade om Ungerns svåra tid.   

          Säkert var det den annalkande juletiden som gjorde att hon också tog upp en annan svår tid, evakueringen av Karelen under vinter- och fortsättningskriget. Vår lärare var en av de 450 000 som evakuerades från Karelen undan den framryckande röda armén. Nu mindes hon hur hon och hennes familj hade firat jul i Karelen innan de hemska krigen. Det var hjärtskärande. Till slut grät vi alla små trettio barn med henne. På så vis flätades in de två tragiska händelseförloppen samman hos oss, Ungernrevolten 1956 och evakueringen av Karelen. 

          För det fjärde vill jag inte sticka under stol med att jag är finne. Hur utvecklades denna etniska till- och samhörighet? Jag tror att det är delvis på grund av eller tack vare min folkskolelärare på fjärde klass i folkskolan. I denna klass var vi alla pojkar.Vår lärare var en ung karl som strålade av kraft, disciplin och flit. Självfallet skulle vi ha skidtävling när vintern kom.Vi var finnar och vi höll på Veikko Hakulinen medan svenskarna hurrade för Sixten Jernberg.

 

De två hjältarna: Veikko Hakulinen och Sixtgen Jernberg

          Tävlingen ägde rum i den näraliggande parken. Hur det nu än var så tog några av mina klasskamrater en genväg när de trodde att läraren var utom synhåll. Självfallet avslöjades detta. Vi såg att läraren tyckte mycket illa om detta bus. Han sa dock ingenting. Vi samlades i klassrummet och satt i all stillhet i våra skolbänkar. Läraren stod på katedern och såg inte arg ut men bekymrad. Sedan sa han något om det som hade hänt på skidspåret och fortsatte:”Pojkar, ni måste lära er vad finskheten är. Den grundar sig på tre S. Det första är S som sisu, envishet och ork.” Och han skrev ordet SISU på tavlan. SISU. ”Det andra är S som sauna.” Alltså SAUNA, bastu. ”Och det tredje är S som i Sibelius” slog läraren fast. De pojkar som hade fuskat och genat i skidtävlingen hade inte visat SISU. En finne visar alltid sisu.   

          ”Sauna” fortsatte läraren, ”betyder renhet. Vi är inga smutsiga trashankar utan vi håller oss rena. Vi tvättar oss regelbundet och går till bastun om det är möjligt.” Sauna, tänkte jag. Vi kastar bad på kiuas, dvs. vatten på de heta stenarna. Kan det bli bättre? Löyly, den härliga ångan och ljudet ”shhh” när vattnet sjuder på stenarna. Detta förutsatt att inte någon tokskalle har värmt kiuas för mycket. Då kan ångan vara infernaliskt het.
           ”Och det tredje,” fortsatte läraren, ”är S som i Sibelius. Vi uppskattar kultur som vi har skapat och skapar, bland annat den stora kompositören Sibelius verk.” Läraren skrev Sibelius på tavlan. Jag tänkte på Finlandia-hymnen som är den vackraste finska hymnen. Sisu, sauna, Sibelius. Den finska treenigheten. Är den inte en bra sammanfattning av vad finskhet kan vara för nånting eller ska vi lägga till ett S. S som skola. Att värna om utbildningens kvalitet och tillgänglihet för alla är oerhört viktigt för ett litet folk som finländarna. 

         Nästa år fyller republiken Finland 100 år. Lördagen den 24 september samlades 10 000 människor på Senattorget i Helsingfors centrum. Det var en stordemonstration mot rasism och främlingsfientlighet. Tillställningen avslutades med Finlandia-hymnen vilket jag tycker var genialt. Min kärlek för det land jag föddes i är djup men villkorlig: ingen främlingsfientlighet ska finnas, solidaritet ska råda med andra folk som också vill väl för vårt hem, denna blåa glob som kretsar kring solen, ett av rymdens fusionskraftverket. 

         Jag vill avsluta genom att sjunga första versen av Finlandia-hymnen som Jean Sibelius har komponerat. Den finska texten har skrivits av Veikko Antero Koskenniemi år 1941. 

        Oi Suomi, katso, Sinun päiväs koittaa,
        yön uhka karkoitettu on jo pois,
        ja aamun kiuru kirkkaudessa soittaa
        kuin itse taivahan kansi sois.
        Yön vallat aamun valkeus jo voittaa,
        sun päiväs koittaa, oi synnyinmaa.

        (Översättning av Joel Rundt)
        O, Finland, se, din morgonljusning randas,
        och natten skingras hotfullt mörk och lång.
        Hör lärkans röst med rymdens susning 

        blandas,
        snart rymden fylles av jubelsång.
        Se natten flyr och fritt du åter andas.
        Din morgon ljusnar, o fosterland.

 

Kysely ruosuasioista - Frågor kring sverigefinska ärenden

Miten poliitikot oikein ajattelevat meistä ruotsinsuomalaisista?

Hur tänker politikerna egentligen om oss sverigefinnar?

Tämä on koonnos Ruotsin valtiopäiväpuolueiden kirjallisista vastauksista kysymyksiin, jotka koskevat ruotsinsuomalaisille tärkeitä asioita. Suoritin kyselyn 15.9.2002 pidettyjen valtiopäivävaalien edellä, joten kyse ei ole kovin tuoreesta kyselystä. Ihmettelenkin nyt, onko mikään muuttunut siitä lähtien. Huomaa, että vasemmisto- ja ympäristöpuolueelta en saanut vastausta ja että ruotsidemokraatit eivät ole mukana kyselyssä, koska heiltä puuttui tuolloin valtiopäiväedustus.

Detta är en sammanställning av de skriftliga svar som de svenska riksdagspartierna gav på frågor kring ärenden som är viktiga för sverigefinnar / sverigefinländare. Jag genomförde undersökningen inför riksdagvalet 2002-09-15, det är alltså inte frågan om en särskilt färsk undersökning. Därför undrar jag nu om något har ändrat sedan dess. Observera att vänsterpartiet och miljöpartiet inte svarade på mina frågor och att sverigedemokraterna inte var med i undersökningen då de vid den tiden inte var representerade i riksdagen.

Göteborg, 2015-10-08, Kaarlo Voionmaa

------------------------------------------------------------------

Hej!

Som sverigefinne är jag intresserad av att veta

1- vad ert parti är berett att göra när det gäller den finskspråkiga infrastrukturen i Sverige i allmänhet (t.ex. finska förskolor, finska skolor och äldreomsorg)?

2- om ni stödjer sverigefinnarnas försök att få mer utbud på finska i Svensk tv och radio?

3- om ni stödjer försök att få presstöd åt finskspråkiga tidningar?

4- om ni stödjer försök att sprida mer information (t.ex. i samband med samhällsorienterande ämnen) om den finska språkminoriteten i landet på svenska skolor?

5- om ni anser att Sverige behöver en livskraftig finsk minoritet i landet och detta får kosta?

6- om ni tycker att folk ska kunna registrera sin språklig tillhhörighet t.ex. i samband med FoB? Ska detta vara frivilligt eller obligatoriskt?

Jag är tacksam för era svar. Jag kommer troligen att fungera som kommentator i valvaka på sverigefinsk radio, och era svar är backgrund till detta.

Kaarlo Voionmaa
 

MODERATERNA

Hej,

Här kommer Moderata Samlingspartiets svar [i kuirsiv] på era frågor1- vad ert parti är berett att göra när det gäller den finskspråkiga
infrastrukturen i Sverige i allmänhet (t.ex. finska förskolor, finska
skolor och äldreomsorg)?

Vi moderater,tillsammans med de andra borgerliga partierna, är
garanten för tex finskspråkiga friskolor och finskspråkig äldreomsorg.

2- om ni stödjer sverigefinnarnas försök att få ett större utbud av finska program i Svensk tv och radio? 

Ja

3- om ni stödjer försök att få presstöd åt finskspråkiga tidningar? 

Nej - vi vill inte öka presstödet.

4- om ni stödjer försök att sprida information (t.ex. i samband med
samhällsorienterande ämnen) om den finska språkminoriteten i landet på svenska skolor?
Vi anser att detta måste vara en angeläganhet för varje skola -
och ingenting vill vi fatta centrala beslut om. 

5- om ni anser att Sverige behöver en livskraftig finsk minoritet i landet? Är ni beredda att lägga ut pengar för detta ändamål? 

Ja. Vi har inga pengar att sats. Dessutom undrar vi vad vi skulle
satas på. 

6- om ni tycker att folk ska kunna registrera sin språkliga tillhörighet t.ex. i samband med FoB? Ska detta vara frivilligt eller obligatoriskt?
Vi vill inte ha FoB allas!

M V H
Johan Tiedemann

CENTERPARTIETS RIKSORGANISATION 2002-09-11

Som sverigefinne är jag intresserad av att veta

1- Vad ert parti är berett att göra när det gäller den finskspråkiga infrastrukturen i Sverige i allmänhet (t.ex. finska förskolor, finska skolor och äldreomsorg)?

Vi är allmänt positiva till en mångfald inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Det gäller såväl på vilket sätt de drivs och vilken inriktning de har. Samtidigt är det viktigt att vi utgår ifrån att vård och omsorg ska vara offentligt finansierad. Det finns även ett antal finskspråkiga folkhögskolor runt om i Sverige, bl a Göteborg, Stockholm och Haparanda, med goda erfarenheter.

2- om ni stödjer sverigefinnarnas försök att få ett större utbud av finska program i Svensk tv och radio?

När det gäller radio ser vi möjligheten, genom framtidens digitala radio, att radiolyssnare kan ”hämta hem” d.v.s ladda ner de radiosändningar som önskas. Tyvärr så har inte alla tillgång till internet, men det finns redan idag möjlighet för dem som har tillgång till internet att ta del av finska radionyheter. Liknande lösningar bör kunna gälla TV, dvs att ta hjälp av den nya tekniken för att fler ska kunna få tillgång till ett större utbud. De som har kabel-TV kan redan idag ta del av finska TV-sändningar.

3- om ni stödjer försök att få presstöd åt finskspråkiga tidningar?

Vi har idag ett presstöd som även kan utgå för bl a finskspråkiga tidningar som ges ut i Sverige. Vi värnar starkt om presstödet och anser att det är viktigt för mångfalden och där är tidningar på andra språk en viktig del. För att bl a detta ska vara möjligt har vi verkat för att presstödet höjts i olika omgångar.

4- om ni stödjer försök att sprida information (t.ex. i samband med samhällsorienterande ämnen) om den finska språkminoriteten i landet på svenska skolor?

Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen via debatter och motioner i riksdagen framhållit vikten av pluralism och mångfald i samhället, vilket även inkluderar kunskap om den finska minoriteten.

5- om ni anser att Sverige behöver en livskraftig finsk minoritet i landet? Är ni beredda att lägga ut pengar för detta ändamål?

Vi är måna om att Sverige är ett öppet och mångkulturellt samhälle. Ett sådant samhälle visar en stor generositet mot alla minoriteter i landet. Det är naturligt att på olika sätt stödja föreningar och aktiviteter som kan bidra till humanism och mångfald. Ofta handlar det om att resurser för detta ge på lokal nivå.

6- om ni tycker att folk ska kunna registrera sin språkliga tillhörighet t.ex. i samband med FoB? Ska detta vara frivilligt eller obligatoriskt?

Vi har inte tagit ställning till detta som parti, men är allmänt tveksamma till ytterligare registreringar som berör den personliga integriteten. I det fall det ska vara aktuellt så handlar det om en frivillig registrering.

KRISTDEMOKRATERNA

Hej Kaarlo!
Här kommer svar på dina frågor från Kristdemokraterna. Om du har ytterligare frågor eller funderingar får du givetvis höra av dig.

Mvh
Maria BerntssonGenerellt när det gäller själva språkfrågan så kom det nyligen ut en
parlamentarisk utredning om just detta. Utredningen är nu på remiss och
när betänkandet kommer till riksdagen kommer vi att ta ställning till de
olika förslag som betänkandet förslår när det gäller denna språkutredning.
Som sverigefinne är jag intresserad av att veta

1- vad ert parti är berett att göranär det gäller den finskspråkiga infrastrukturen i Sverige i allmänhet (t.ex. finska förskolor, finska skolor och äldreomsorg)? 

Kristdemokraterna arbetar för att förskolor, skolor och äldreomsorg ska finnas med olika språkinriktningar. Det är en rättighet och ska uppmuntras. Start av förskolor, skolor och äldreomsorg med personal än
annat språk än svenska, tex finska, ska därför stödjas och uppmuntras från kommunernas sida i Sverige. 

2- om ni stödjer sverigefinnarnas försök att få ett större utbud av finska program i Svensk tv och radio? 

Vi är positiva har möjlighet att sända radio och TV på finska och public service är redan idag skyldiga att erbjuda detta. 

3- om ni stödjer försök att få presstöd åt finskspråkiga tidningar?

Vi vill i jämförelse med andra partier ha kvar presstödet. Tyvärr är det
så att presstödet idag går nästan enbart till stora tidningar och detta
bör man se över och då skulle även finskspråkiga tidningar komma ifråga
för presstöd. 

4- om ni stödjer försök att sprida information (t.ex. i samband med

samhällsorienterande ämnen) om den finska språkminoriteten i landet på svenska skolor?

Redan idag har svenska skolor skyldighet att sprida information om
Sveriges minoritetsspråk till eleverna och det är viktigt att denna
skyldighet efterlevs. 

5- om ni anser att Sverige behöver en livskraftig finsk minoritet i
landet? Är ni beredda att lägga ut pengar för detta ändamål?

Idag ges via Kulturrådet stöd i form av pengar till språkminoriteter och
det ska givetvis fortsätta. 

6- om ni tycker att folk ska kunna registrera sin språkliga tillhörighet t.ex. i samband med FoB? Ska detta vara frivilligt eller obligatoriskt?

Detta är en fråga som Kristdemokraterna inte har tagit ställning till vad
jag har kunnat finna ut och skulle det bli så att registrering av språklig
tillhörighet någongång i framtiden skulle bli aktuell så vill vi att det
ska ske på frivillig basis. Är min åsikt i alla fall. Inte någon
obligatorisk registrering. Det är vi emot.

FOLKPARTIET

Hej!

Tack för ert mejl!Som sverigefinne är jag intresserad av att veta

1- vad ert parti är berett att göranär det gäller den finskspråkiga infrastrukturen i Sverige i allmänhet (t.ex. finska förskolor, finska skolor och äldreomsorg)?

Folkpartiet anser att valfriheten ska öka både vad gäller äldreboenden,
vård och skola, så att var och en kan hitta ett alternativ som han eller
hon tror på. Finska fristående skolor eller finska äldreboenden har stor
betydelse för bevarandet av den kulturella identiteten och, ytterst,
välmåendet! På det nationella planet vill vi arbeta för att främja
valfriheten, genom äldrepeng och nationell skolpeng, så att likvärdiga
villkor uppstår.

På det lokala planet vill jag nämna att folkpartiet i Stockholm har arbetat
för att fler äldre ska kunna välja finskspråkig omsorg. Det finns ett finskt äldreboende i Stockholm och alldeles nyligen har det tillkommit finskspråkig hemtjänst. Det är ett litet företag som erbjuder hemtjänst på
finska som när äldreomsorgspengen infördes omedelbart fick dubbelt så många brukare som de väntat sig, så de har snabbt fått expandera. För övrigt så har Finska skolan på Södermalm fått Stockholms stads kvalitetspris i skolklassen! Priset delades ut den 2:a september. 

 

2- om ni stödjer sverigefinnarnas försök att få ett större utbud av finska program i Svensk tv och radio?

Ja, det visade vi i public service-kommittén. 

3- om ni stödjer försök att få presstöd åt finskspråkiga tidningar?

Folkpartiet vill inrätta ett särskilt anslag på sju miljoner kr som ska
gå till att främja minoriteters kulturer. Dessa medel, tillsammans med de
sju miljoner som Statens kulturråd delar ut till minoritetsgrupper, ska
kunna användas till att stödja tidskrifter, tidningar och andra medier.
Presstödet vill vi däremot minska på eftersom vi anser att det är förlegat
och snedvrider konkurrensen.

4- om ni stödjer försök att sprida information (t.ex. i samband med
samhällsorienterande ämnen) om den finska språkminoriteten i landet på svenska skolor?

Ja, det är mycket viktigt att skolan, t.ex. i samhällskunskapsämnet, ger
eleverna kunskap om minoriteterna i Sverige.

5- om ni anser att Sverige behöver en livskraftig finsk minoritet i
landet? Är ni beredda att lägga ut pengar för detta ändamål?

Ja. Vi vill att Mälardalen ska bli ett förvaltningsområde för finska som
minoritetsspråk

  

6- om ni tycker att folk ska kunna registrera sin språkliga tillhörighet t.ex. i samband med FoB? Ska detta vara frivilligt eller obligatoriskt?

Ja, det ska vara möjligt men frivilligt. Det måste vara fråga om en
självidentifiering.

Med vänliga hälsningar

Therese Wallqvister
Kultur- och skolhandläggare
Folkpartiets riksdagskansli

SOCIALDEMOKRATERNA

Bifogar Socialdemokraternas svar till dina frågor om den finskspråkiga
minoriteten.

Svar till Kaarlo Voionmaa

Som sverigefinne är jag intresserad av att veta
 

1- vad ert parti är berett att göra när det gäller den finskspråkiga
infrastrukturen i Sverige i allmänhet (t.ex. finska förskolor, finska
skolor och äldreomsorg)?

Svar:

Sverige har aldrig varit ett språkligt homogent land och den språkliga
mångfalden är i dag både större och synligare bl.a. genom den nya
minoritetslagstiftningen. Modersmålets betydelse för identiteten är inte
bara viktig utan också en förutsättning för inlärning av andra språk. Det
är viktigt att barn så tidigt som möjligt kan utveckla sitt modersmål till
ett levande språk. Därför är socialdemokraterna positiva till
modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i förskolan och i
grundskolan. Det är också viktigt att ha möjlighet att läsa modersmål som
ett tillvalsämne (språkval) inom gymnasieskolan.

Vi är positiva till finska skolor.

Den nyligen utkomna parlamentariska utredningens betänkande Mål i mun föreslår flera åtgärder när det gäller stödet till minoritetsspråken. Vi
ställer oss bakom dessa förslag.

Vidare är det angeläget att universitetsutbildning och forskning i
minoritetsspråk och om de nationella minoriteterna fortsätter att
utvecklas. Nyligen har regeringen beslutat att anvisa 3 miljoner kronor
till Mälardalens högskola för uppbyggnaden av ett finskt språk- och
kulturcentrum i Mälardalen.

Vi socialdemokrater tycker också att folkhögskolorna och studieför-bunden är viktiga aktörer i de här sammanhangen. De har en lång erfarenhet av utbildning av nationella minoriteter och i och på minoritetsspråk, vilket måste tas tillvara även i fortsättningen.

Inom äldreomsorgen är det viktigt att tvåspråkig personal anställs efter
behov t.ex. inom hemtjänsten. I många av landets kommuner, som har en finskspråkig minoritet, har redan startats finskspråkiga avdelningar för
äldre, demenssjuka samt dagcentraler, där den egna språkgruppen kan träffas och aktiveras.

Eftersom många äldre vill bo hemma så länge de bara kan, vilket också
gäller olika etniska grupper, är det viktigt att engagera sig t.ex. i lokala pensionärsföreningar. Vi vet att det redan finns t.ex. finskspråkiga
PRO-avdelningar samt pensionärsföreningar som är aktiva inom det
Sverigefinska riksförbundet.

Väntjänsten är mycket uppskattad av många äldre och det är naturligtvis
positivt att så många som möjligt har ork och engagemang att ställa upp för varandra på detta sätt.

Svenska kyrkans finskspråkiga verksamhet spelar en viktig roll för att
stärka det finska språket och skapa aktiviteter för många barn och äldre.
Det är viktigt att olika organisationer samarbetar vid sidan av den
kommunala verksamheten.

Det är viktigt att information om behovet av äldreomsorg på minoritetsspråk kommer till kommunernas beslutsfattare, eftersom antalet äldre kommer att öka under de kommande åren. Där spelar t.ex. kommunernas biståndsbedömare en viktig roll när det gäller information och utbud om kommunens service som eventuellt behövs eller redan finns på olika minoritetsspråk. 

2- om ni stödjer sverigefinnarnas försök att få ett större utbud av
finska program i Svensk tv och radio?
Svar:

I syfte att öka kunskapen om medieområdet som riktar sig till minoriteter
har den socialdemokratiska regeringen gett Presstödnämnden i uppdrag att kartlägga situationen. Arbetet för rapporten "Medier för etniska
minoriteter" är ännu inte avslutat.

Regeringen har i Statens kulturråds regleringsbrev för 2002 avsatt 7
miljoner kronor i syfte att främja de nationella minoriteternas språk och
kultur. För att kunna hålla språket levande krävs en rad åtgärder såväl på
riksplanet som på regional nivå. Ett exempel av den lokala verksamheten är lokal-TV och närradioverksamhet som bedrivs av ideella föreningar.

Tyvärr har inte tillgängligheten för sändningar på finska i radion ökat
efter att SR Sisuradio inledde sina sändningar över det digitala nätet pga
det begränsade mottagandet av digitalradiosändningar. Däremot har dessa sändningar blivit tillgängliga på Internet. Regeringen har förra året
beslutat om utvärdering av den försöksverksamhet med digital radio som
startades år 2000.

Utan att glömma tillgången på TV-sändningar på finska bör det svensk-finska televisionsutbytet omnämnas. Då svarar Sverige för kostnaderna i Sverige och på motsvarande sätt svarar Finland för sina kostnader. Regeringen har i sin senaste proposition om public service (prop. 2000/01:94) slagit fast att public service har ett stort ansvar när det gäller programutbud för språkliga och etniska minoriteter. Enligt de nya sändningstillstånden för perioden 2002-05 skall public servicebolagen beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. Insatserna skall öka under tillståndsperioden och de inhemska minoritetsspråken ska inta en särställning. 

3- om ni stödjer försök att få presstöd åt finskspråkiga tidningar?Svar:

- Presstöd utgår till de tidningar som har rätt till det. Viikkoviesti har
fått stöd som lågfrekvent tidning för detta år. Tidnings AB Viikkoviesti
har i våras ansökt om förhöjt driftstöd för år 2002 men inte fått det på
grund av att företaget inte uppfyller de krav under 2001 krävs för
spridning i hela landet. (Upplagan minst 7 000 ex som sprids i minst 35
A-regioner med minst 50 ex. inom varje region.)

Presstöd söks hos Presstödsnämnden varje år av de tidningar som uppfyller de krav som berättigar till stöd.

4- om ni stödjer försök att sprida information (t.ex. i samband med
samhällsorienterande ämnen) om den finska språkminoriteten i landet på svenska skolor?Svar:

- Vi anser att det är viktigt att sprida kunskaper om de nationella
minoriteter och språk i den svenska skolan. Inom lärarutbildningen är det
viktigt att undervisa om våra nationella minoriteter och minoritetsspråk.

 

5- om ni anser att Sverige behöver en livskraftig finsk minoritet i landet? Är ni beredda att lägga ut pengar för detta ändamål?
Svar:

- Regeringen avser i sin skrivelse om mänskliga rättigheter (2001/02:83)
att låta göra en översyn av minoritetsorganisationernas möjligheter till
stöd. Stödets storlek i dag upplevs inte vara rättvis med tanke på
minoriteternas olika storlek och behov av stöd.

Vi har redan gjort satsningar på det finska språket i Mälardalen (se svar
nr. 1) 

6- om ni tycker att folk ska kunna registrera sin språkliga tillhörighet t.ex. i samband med FoB? Ska detta vara frivilligt eller obligatoriskt?
Svar:

För närvarande är det inte möjligt att registrera sin språklig tillhörighet
och vi har inte tagit ställning till frågan i samband med FoB.

Med vänlig hälsning,

Pirjo Linna
politisk sekreterare
Socialdemokratiska riksdagsgruppen
tel. 08-786 4822
mobil 070-269 9115
e-mail pirjo.linna@riksdagen.se

Hjärtat slår, härligt!

Häromdagen blev jag behandlad på ett fint och bra sätt på Sahlgrenska sjukhuset då jag var där för en kranskärlsröntgen. Anledningen till undersökningen var att jag under en längre tid hade känt smärtor i bröstet. Flera läkare hade undersökt mig. Jag hade fått trampa på motionscykel med en massa sladdar fästa på min kropp som registrerade hur hjärtat fungerade och jag hade blivit också röntgad ett antal gånger. Till slut hade en läkare ansett att jag förmodligen har något i kranskärl som måste åtgärdas. Detta något var en möjlig förträngning som hindrar blodet att flyta och hjärtat att slå så som det skall. 

Vår vitala pumpstation, hjärtat

Jag uppfattade att det handlade om ett potentiellt riskfyllt ingrepp. Så här beskrivs det i en text från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus: "Undersökningen genomförs via en pulsåder i handleden eller i ljumsken. Insticksstället bedövas och en tunn plastslang förs via kärlsystemet till hjärtat. Via plastslangen sprutas en liten mängd kontrast i höger respektive vänster kranskärl. Eventuella förträngningar och stopp i kranskärlen kan då ses med hjälp av röntgen." Samma källa upplyser oss om att "kranskärlen är hjärtats egna blodkärl som förgrenar sig utanpå hjärtat och det finns ett kranskärl på höger sida av hjärtat och ett på vänster".

         Utan sjuksköterskor hade läkaren inte kunnat göra ingreppet. De förberedde allt väldigt noggrant då jag låg på britsen. De desinficierade både min högra handled och kroppen runt ljumsken.

         Läkaren valde att sticka in en tunnstunn plastslang genom pulsådern i högra handleden. Trots bedövningen gjorde det ont. Jag hade aldrig upplevt något liknande och började tänka på hur märkligt det var att en plastslang fördes genom mig mot hjärtat. 

         Jag var vaken under hela ingreppet men jag hade fått avslappnande läkemedel. Medan undersökningen pågick kände jag tryck i bröstet speciellt när det sprutades kontrast i kranskärlen. Känslan var dock svår att förklara då läkaren eller någon av hans assistenter frågade, hur jag hade det. 
         För att behålla lugnet försökte jag att tänka på något helt annat. Jag hörde läkaren ge order till sina assistenter. Jag förstod inte riktigt vad han sa men uppmärksammade att han bröt. Jag tog och rörde på mina tår i högra foten och var glad när jag kunde göra det. Röntgenkameror rörde sig hela tiden ovanpå mig. De riktades på olika ställen i bröstet.
          Den undersökande läkaren upptäckte ingen förträngning i mina kranskärl. Jag kände stor lättnad, för nu slapp jag att få en ballongvidgning i kärlet, något som en tidigare läkare som undersökt mig hade föreslagit. En av sjuksköterskorna la ett tryckförband på min högra handled, och jag fick ha det i fyra timmar medan jag var på vårdavdelningen. Det var viktigt att jag höll högra handen uppe "som Napoleon" för att undvika större blodtryck i den. Jag försökte föreslå Karl den tolfte, alltså min namne, i stället för Napoleon men sjuksköterskan höll inte med. 

 Jag fick tid att följa hur mina rumskamrater hade det. En av dem hade varit i undersökningen innan mig och fått en förträngning utvidgad med ballong. Läkaren hade också lagt ett metallnät i kärlet för att förhindra återförträngningen. En annan rumskamrat hade fått flera nya mediciner som skulle hindra fortsatta förträngningar i kärlet. 

          Personalen är ett kapitel i sig vare sig de städar och ser till att det är rent och fint på avdelningen eller tar hand om en: lägger plåster på såren, förbereder en för medicinska undersökningar - eller lånar ut en mobil. Jag hade glömt min mobil hemma och ville ringa hem och berätta att det hade varit mycket pirrigt men att allt hade ändå gått bra. Under de fem timmar som jag var på vårdavdelningen fick jag också mat. På dagens meny stod korv i ratatouille-sås med potatismos. 

          Det var faktiskt ganska mysigt på avdelningen trots allt det allvarliga som händer där dagligen: de svåra hjärtundersökningar där livets skörhet säkert är närvarande och mycket kännbar.

Jag tackar hjärtligen personalen på Kardiologi dagvård på Sahlgrenska. Det känns så underbart att det slår, hjärtat mitt.

PS. I anslutning till operationen gjorde jag ett tabbe som jag i min egenskap av språknörd helst vill glömma. Läkaren som ledde ingreppet hade isländska som sitt förstaspråk och inte tjeckiska som jag hade trott. Till mitt försvar kan jag dock framföra att isländska, tjeckiska och mitt första språk finska har det gemensamt att huvudbetoningen ligger på första stavelsen. De handlar alltså om tongivande språk. 

PPS. En och annan kan undra hur det gick sen. Känner jag fortfarande smärta i bröstet när jag t.ex. går uppför backen? Det vet jag ännu inte. Enligt den anvisning jag fick ska jag vila och inte anstränga mig under de närmaste dagarna. Sedan få vi se hur det blir. En sak är säker: hjärtat är en mycket kär del av mig med sina kärl och allt annat. 

Vad har Finland att tacka Sverige för?

Det finska YLE sände under 2013 dokumentär­serien "Suomi on ruotsalainen" (Finland är svenskt). Serien väckte mycket debatt och frågan är fortfarande aktuell. Är Finland svenskt? Om så är fallet, vad betyder det? Står Finland då i tacksamhetsskuld till Sverige för allt vad det fått från detta sitt tidigare "moderland".
           Som bakgrund är det viktigt att veta att det enligt uppgift bor ca. 675 000 människor med finskt påbrå i Sverige (ca. 7% av befolkningen). Sverige har ingen statistik över storleken på landets olika språkgrupper men enligt vissa uppskattningar har 210 000 - 260 000 finska som sitt förstaspråk. Av Finlands befolkning på 5,4 milj. har 291 000 eller 5,4% svenska som sitt förstaspråk. Svenska är vid sidan av finska Finlands nationalspråk medan finska sedan år 2000 är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Svenska är ett statsbärande språk i Finland vilket finska inte är i Sverige.

       Det svenska arvet i Finland har tydligt sammanfattats av den internationellt berömde finlandssvenske filosofen Georg H. von Wright (1916 - 2003). Han menade att det är Sveriges förtjänst att Finland civiliserades. Landet har fått sin religion, sitt rättsväsende, sin förvaltning, en spirande vetenskaplig tradition och praktiskt taget hela sin klassiska litteratur från Sverige. "Sverige var för Finland det som Hellas och Rom varit för hela Europa," slog von Wright fast. Och han är ingalunda den enda som tänker så, t.ex. tycker den kände finske politikern Paavo Lipponen (1941- ) likadant. Utgår man från dessa framstående mäns utsagor kan man sluta sig till att Finland står i tacksamhetsskuld till Sverige.
      Men, kan man fråga sig, hur uppstod denna skuld? Den måste ha uppstått före år 1809. Då sprängdes Sverige nämligen itu efter att det förlorat Finska kriget mot Ryssland. Sverige blev tvunget att avträda alla sina sju läner i östra delen av riket, däribland landskapet Egentliga Finland, till fienden.

     Sverige hade befäst sin besittning av dessa landsområden redan på 1150-talet och senare under 1200-talet genom att föra s.k. korståg där. Detta hade skett sannolikt utan större motstånd av dem som bodde där. Området var glest bebott och folkets samhälleliga organiseringsgrad var låg. Där väntade inte en övermäktig fiende som längre österut i Novgorod, utan ett folk som med eller utan tacksamhet tog emot allt det som svenskarna förde med sig i form av rättsväsende, förvaltning o.s.v. Befolkningen anpassade sig undan för undan till den framväxande nya ordningen (1). 
     Människornas medvetenhet om deras nationella identitet har varierat i olika tider. Hur den var under 1600-talet beskriver Peter Englund i sin bok Ofredsår så här: "Människor identifierade sig... med den bygd där de var födda och bara i andra eller tredje hand med sitt rike... Oftast var hans [ens furstes och härskares] religiösa tillhörighet av betydligt större vikt." 

     Det var alltså inte folket "finnarna" än mindre "finländarna" som civilisation kom till del, som von Wright be­skriver det, utan snarare byfolket på andra sidan Bottenviken och bortom Ålandshavet. På motsvarande sätt civiliserades folk också på andra håll i kungariket Sverige. Mig veterligt har ingen väckt frågan om värmlänningarnas tacksamhetsskuld till svenska kunga­huset för att de blivit civiliserade.

 

       Tanken hos finnarna att de bildar ett eget folkslag med ett eget språk föddes först i mitten av 1700-talet. Finskheten kom till genom den tyskinspirerade nationella uppväckelsen. Det skedde i två vågor, först som fennofili under 1700-talet och i början av 1800-talet och sedan under senare delen av 1800-talet i form av fennomani. I början handlade det inte om en ur folkdjupet framvuxen rörelse utan ett företag vars främsta aktörer var svensktalande akademiker, som t.ex. A.I. Arwidson och J.V. Snellman.
       A.I. Arwidson (1791 - 1858) hade ett devis som speglade läget: "Svenskar äro vi inte längre, ryssar vilja vi inte bli, låt oss alltså bli finnar." Man lyfte fram den del av finskhet som inte hade svenska förtecken, framförallt den rika finsk-karelska folkdiktningen. Finland fick sitt nationella epos Kalevala 1835 som baserar sig på episka folkdikter som Elias Lönnrot (1802 - 1884) tecknade ned från "runosångare" i finska och karel­ska ödemarksbyar. Denna nationalromantiska rörelse hade inte koppling till det svenska kulturarvet och det sociala beroendet av det tidigare moderlandet Sverige. Den blev en av hörnpelarna till den framväxande nationella identiteten.
       Fennomanerna ville rätta till det faktum att folkmajori­tetens språk finska, till skillnad från svenskan, inte hade en officiell ställning i det ryska storfurstendömet Finland. Tack vare J.V. Snellmans (1806 - 1881) och andra fennomaners enträgna agerande gjorde man vissa framsteg för att höja finskans status. Detta skedde  bl.a. genom Språkreskriptet år 1863 och Språkdekretet 1902. 
       Men det dröjde dock flera år innan finskan fick sin rättmätiga status. Egentligen skedde det först efter att Finland blivit självständigt 1917 och fått sin språklag 1922 som fastställde att finska och svenska är Finlands nationalspråk. Att kampen blev så lång berodde delvis på vissa ledande svensktalande personers negativa hållning till finska, "la langue du Perkelä" (2). Svenska språket skulle behålla sin statsbärande ställning i Finland som det alltid haft.
        Jag har ovan behandlat väldigt kort frågan om tacksamhetsskuld och saker som politiskt och kulturellt är förknippade med den. Enligt mig är den omtalade tacksamhetsskulden en märklig och anakronistisk tanke. Folket i Finland och Sverige har ett kulturarv som de gemensamt har skapat och som de förhoppningsvis även framdeles kommer att förvalta gemensamt. I fråga om språk är det otvivelaktigt så, anser jag, att svenska är ett finskt språk lika mycket som finska är ett svenskt språk (3). De har sin rättmätiga hemvist i bägge länderna, Sverige och Finland.
        Jag känner tacksamhet att vi finnar inte dukade under ryssarnas försök att russifiera Finland i slutet av 1800- och i början av 1900-talet eller deras övermäktiga anfall senare under 1900-talet. Jag känner tillfredsställelse att vi finnar tillsammans med svenskar har lyckats skapa samhällen där ett civiliserat lev­nadssätt och allmän välfärd råder. Våra sam­hällen vilar på gemensamt uppbyggda grunder som vi kan kalla den svenska modellen med reservationen för att utan finländarnas insatser skulle den inte finnas till.

Fotnoter:
(1) Kari Tarkiainens bok Sveriges Österland (se nedan) är en bra beskrivning av hur det vi nu kallar för Finland blev en del av Sverige.

(2) Motståndet mot finskans införande i det offentliga livet i storfurtstendömet Finland stod sig starkt bland det svensk­språkiga ståndfolket under hela 1800-talet. Reinhold v. Becker (1788 - 1858) som skrev en finsk grammatik 1824, skriver följande i en finsk tidning 1820 (i min översättning): 
"Somliga av våra högt uppsatta lantsmän har ansett att vårt språk [finska] är så rått, att de inte har velat smutsa sin mun med det och vi måste undra, varför de inte har skämts för att bo i ett land där ett sådant språk talas." 
J.V. Snellman klagade i sitt brev till Fredrik Cygnaeus (1807 - 1881) 1840 att den bildade (svenska) delen av befolkningen bryr sig inte ett dugg om den obildade (finska) delens andliga och materiella framgång. Lars Gabriel Haartman som var den viktigaste statsmannen i Finland på 1830- och 1840-talet ansåg att finskan var la langue du Perkelä ( < perkele, en finsk svordom). 
(3) Om finska språkets svenskhet, se nedan Kaisa Häkkinens bok Suomalaisten esihistoria kielitieteen valossa och Jan Linders bok Finland, du gamla du fria. Sverige och Finland genom tiderna.

Här finner du läsvärd litteratur som handlar om Finlands och Sveriges relationer: 
- Gabriel Bladh och Christer Kuvaja. Dialog och särart. Människor, sam­hällen och idéer från Gustav Vasa till nutid. Forskningsprogrammet Svenskt i Finland - finskt i Sverige 1. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors. 2005. Boken belyser de två grannländernas historia ur olika synvinklar och bidrar samtidigt till förståelsen av dem idag.

- Ainur Elmgren. Den allrakäraste fienden. Svenska stereotyper i finländsk press 1918-1939. Akademisk avhandling. Lunds universitet. Sekel, Lund. 2008. Författaren skriver i Förord:"Denna bok handlar inte bara om de rent konkreta skildringar av Sverige och svenskhet som förekom i finsk- och svenskspråkig press mellan 1918 och 1939. Den handlar också om konflikten mellan olika syner på vilken sorts stat och samhälle Finland skulle vara, vilka som utgjorde det "sanna finska folket", och vilka identifikationer som var mer värda än andra. Konflikten mellan borgerlig nationalism och internationell socialism är bara en av flera olika polariseringar under denna period."

- Max Engman. Ett långt farväl. Finland mellan Sverige och Ryssland efter 1809. Atlantis, Stockholm. 2009. Författaren skriver i inledningen under rubriken 1809 som arkimedisk punkt i Finlands historia:"För Finland innebar året 1809, övergången från svensk överhöghet tull rysk, på ett plan den största förändringen i landets historia, på sätt och vis början på Finlands historia både bakåt och framåt i tiden... Året 1809 innebar också den största skilsmässan i det svenska rikets historia. Det faktum att den västra riksdelen behöll namnet och huvudstaden (dock inte dynastin eller konstitutionen) har överskuggat det faktum att också Sverige av år 1809 i politiskt avseende var en nyskapelse."

- Kaisa Häkkinen. Suomalaisten esihistoria kielitieteen valossa. (Finnar­nas förhistoria i språkvtenskapens ljus.) Tietolipas 147. SKS, Helsinki. 1996. Slutsatser av finnarnas förhistoria och ursprung vilar för det mesta på språk­vetenskapliga forskningsresultat. Framförallt kan den äldre delen av finskans ordförråd berätta rätt konkret i vilken typ av värld och i vilka folks grannar finnarna lever. I synnerhet är det intresant att de baltiska, germanska och svenska inslagen i språkets ordförråd är många och viktiga.

- Arvid Järnefelt. Mina föräldrars roman I - III. 1928 - 1930. Svensk översätt­ning av Thomas Warburton 1988 - 1989. En frisk och personlig skildring av den fennomanska kretsen och dess förgrujndsgestalter, framför alla andra författarens moer Elisabeth Järnefelt (1839 - 1929). Holger Schildts förlag, Lovisa (Finland). Första delen 1988, andra och tredje delen 1989.

- Mauno Koivisto. Grannar. Frändskap & friktion. Översättning Geo Stenius. Atlantis, Stockholm och Söderströms, Helsingfors. 2008. Boken är skriven för läsare i Sverige. Den djupaste innebörden av relationerna mellan Finland och Sverige kan förstås bara genom ett långt perspektiv. Författaren ger en analytisk och historisk översikt av ett antal brännande frågor under hans egen tid som ledande finsk politiker.

- Jan Linder. Finland, du gamla du fria. Sverige och Finland genom tiderna. Infomanager, Stockholm. 2010. Sveriges och Finlands förhållande har ofta varit komplicerat. Boken speglar koncist pch lättläst, på sina ställen även en aning provocerande, i form av kortare essäer det långa ödesmättade förhållandet mellan länderna. 
- Kari Tarkiainen. Sveriges Österland. Från forntiden till Gustav Vasa. Ett bidrag i projektet Svenskt i Finland - en lång historia. Svenska litteratur­säll­skapet i Finland, Helsingfors. 2008. Boken är en gedigen studie av förhistorien till Finlands tillblivelse som en egen stat. Tarkiainen skriver i Förord:"När ett svenskt rike började ta gestalt... blev Finland en del av ett gemensamt rike mitt under dess födslovåndor och tillväxt."

- Lars S. Vikør. Northern Europe: Languages as Prime Markers of Ethnic and National Identity. S. 105 - 129 i: Stephen Barbour and Cathie Carmichael (ed.) Language and Nationalism in Europe. Oxford University Press. Språksitua­tionen i Finlands har en egen underavdelning i artikeln. Förfat­taren konsterar att "Finland has, unlike the other Nordic countries, no history of separate statehood in the Middle Ages... The designations Swedes, Finns, and Sámi are exclusively ethnolinguistically based; politically they were all Swedish citizens." Finskans ställning innan 1800-talet beskrivs ingående och språkets betydelse för den framväxande finska identiteten behandlas också ganska täckande jämte den finlandssvenska språkminoritetens ställning. 
- Heikki Ylikangas. Suomen historian solmukohdat. (Knutpunkter av Finlands historia.) WSOY, Helsinki. 2007. Boken innehåller essäer om Finlands historia, t.ex. hur Finland införlivades till Sverige, hur ståndssamhället utformades, hur Finland blev en egen stat, huruvida Finland har att tacka Sverige för någonting, Rysslands påtryckningar 1899-1917, inbördeskriget 1918, andra världskriget och Finland i det kalla kriget.

Sticka huvudet i busken

Sticka huvudet i busken

Jens Allwood, Kaarlo Voionmaa, Nataliya Berbyuk, Li Dianyu and Thomas Ndame

(Artikeln har publicerats i Vetenskapsrådets temabok 2002 Ett växande vetande)

Denna uppsats presenterar språkliga metaforer baserade på växter från fem språk: svenska, finska, ryska, kinesiska och mbo som talas i Kamerun.¹ Vi undersöker först exempel på växtmetaforer och presenterar ett försök till klassificering av dem. Därefter gör vi en analys av vilka växter som utnyttjas metaforiskt, och för vilka metaforiska innebörder de utnyttjas. Detta leder vidare till frågan om något samband finns mellan typ av växt och typ av metaforisk innebörd. Igenom hela uppsatsen går dessutom frågan om vad som är gemensamt för de fem språken och vad som skiljer dem åt.

         Vi försöker förklara de gemensamma dragen antingen som resultatet av att de fem språken influerat varandra eller att de alla har influerats av ytterligare språk och kulturer, eller som resultatet av allmänmänskliga drag. Skillnaderna mellan språ­ken förklaras av skillnader i kulturell eller geografiska miljö.

Språken i studien tillhör fyra språkfamiljer:

I. indoeuropeiska språk: svenska och ryska

II. finskugriska språk: finska

III. sino-tibetanska språk: kinesiska

IV. bantuspråk: mbo.

Svenska, ryska och finska har under historiens gång haft mycket växelverkan sinsemellan, medan det har funnits mycket lite samröre mellan dessa språk och kinesiskan. Kolonialspråken engelska och franska haft ett visst inflytande på mbo.

         Ryskan och finskan torde stå närmast svenskan, medan gemen­samma drag mellan svenskan och kinesiskan eller mbo borde vara mycket färre. Observera dock att ur ett allmänmänskligt perspektiv kan det finnas gemensamma drag mellan alla språken oavsett historiska beröringspunkter.

Metaforer och liknelser

Vi behandlar både liknelser och metaforer. Jämför till exempel liknelsen hans näsa är som en potatis (liknar en potatis) med metaforen han har en potatisnäsa. Både liknelser och metaforer bygger på vår förmåga till likhetsabstraktion. Liknelsen uttrycker detta explicit medan metaforen gör liknelsen implicit och mer absolut.² Liknelser och metaforer är grundläggande språkliga mekanismer som vi kontinuer­ligt behöver för att tala om sådant som är nytt eller kanske bara delvis förstått. Att studera liknelser och metaforer är därför att studera aspekter av mänsklig kreativi­

tet och gestaltningsförmåga – i det här fallet hur växter har inspirerat kreativitet och gestaltning.

        Växtmetaforer finns av många typer. Några utgår från växtsamlingar som skog, till exempel inte se skogen för alla träden, en metafor som intressant nog kommer igen på finska, ryska och mbo. Andra metaforer utgår på ett allmänt sätt från någon typ av växt, till exempel sticka huvudet i busken som kommer igen i finska (pistää päänsä pensaaseen); i ryska heter det spratat'sja v kustah ’gömma sig i busken’. En tredje typ utgår från en del av en växt, till exempel han är frisk som en nötkärna som har en mot­svarighet i det ryska talspråket. En fjärde typ är relaterad till enskilda växter och frukter, till exempel vara äppel­kindad som även finns på finska, ryska och kinesiska.

Djungelns lag

Nedan presenterar vi ett förslag till klassificering av metaforer som bygger på de fyra typerna av metaforer vi gett exempel på ovan.

I tabell 1 har vi samlat svenska metaforer som innehåller ord för samlingar av växter. Tabellen visar också om metaforen förekommer i de fyra andra språken. Tolkningen anger i vilken betydelse det berörda växtordet används i metaforen.

Tabell 1. Metaforer med ord för växtsamlingar

Huvudordet	Metafor	Motsvarighet i	Tolkning av växtmetaforen
Skog	Skog av händer	ryska	Stor mängd av händer
Skog	Dra åt skogen	finska, ryska	Skogen: plats bortom människogemenskap
Skog	Inte se skogen för alla träd	finska, ryska, mbo, kinesiska	Skogen: hela saken, helheten
Djungel	Storstadsdjungel	finska, ryska	Djungeln: plats där man lätt går vilse
Djungel	Paragrafdjungel	finska	Djungeln: lagstiftning där man lätt går vilse
Djungel	Djungelns lag	finska, ryska	Laglöshet, ”survival of the fittest”
Vegetation	Undervegetationen	finska, mbo	Samling betydelselösa, ibland även mora­liskt sämre ting i skuggan av viktigare ting
Stack	Dra sitt strå till stacken	finska	Stack: gemensamt företag

I metaforerna syftar skog på ’stora mängder’, ’plats bortom människogemenskap’ och ’helhet’. I skog av händer liknas träd med hand, vilket målar upp en scen av fram­räckta händer. Uttrycket har en direkt motsvarighet i ryskans les ruk, ’händer­nas skog’. Att sko­gen förknippas med helhet, till exempel inte se skogen för alla träd, innebär att man tittar på den på av­stånd, kanske från en åker. En tolkning är att den som går i skogen bland träd förstår sig sämre på sakernas väsen än den som befinner sig utanför den. Utöver finskan och ryskan före­kommer meta­foren också i mbo där det heter jen ebume mam njwom, ’träd döljer sak (av) skog’. Att kunna se de stora linjerna och inte fastna i detaljer är således viktigt tvärs över olika kulturer.

         Djungeln förknippas med ’plats eller domän där man lätt går vilse’ och ’laglöshet’, dvs. ’plats där civilsamhällets lagar inte gäller’. Metaforer som har ordet djungel finns i svenska, finska och ryska som talas i länder där det inte finns djungel. Kanske avspeglar bruket av djungeln här språkanvändarnas benägenhet att förena för dem okända företeelser och platser med negativa förtecken som ’laglöshet’.

Växa som gräs

Allmänna ord som träd, snår, ris, gräs, ogräs och buske används i olika metaforer. Tabell 2, och de följande tabellerna, utgår från svenskan.

Tabell 2. Metaforer med allmänna ord för växter

Huvudordet	Metafor	Motsvarighet i	Tolkning av växtemetaforen
Träd	Släktträd	finska, ryska	Släkt som historisk-biologisk enhet
Träd, se Skog	Inte se skogen för alla träd	finska, ryska, mbo	Småsak, detalj
Träd	Träddiagram med grenar och löv	finska, ryska, kinesiska	Satsanalys i form av träd
Snår	Det är ett snårigt problem		Svårlöst problem
Ris, kvist	Det är ett risigt problem	kinesiska	Svårlöst problem
Ris	Ge någon ris och ros		Kritik
Gräs	Han måste bita i gräset		Ge upp
Gräs	Växa som gräs	ryska, mbo	Någon/Något växer snabbt och utan kon­troll
Ogräs	De är ogräs	ryska	Onyttighet; mindrevärdiga människor
Buske	Sticka huvudet i busken	finska, ryska, mbo	Att vara rädd och inte ta ansvar, inte se sanningen
Buske	Han är buskablyg		Stor blyghet
Buske	Han har buskiga ögonbryn	ryska	Tjocka ögonbryn

Träd kan syfta på ett stort antal olika saker. Om trädet ses som ett stort objekt som står ensamt, används det i metaforen släktträd för att beskriva släkten som en his­torisk-biologisk enhet. Vi ser att denna metafor har sin motsvarighet såväl i finska som ryska. Om trädet ställs mot skog får ordet en överförd betydelse ’småsak’, och denna metafor finns inte bara i finska och ryska utan även i mbo. Trädet används också som vetenskaplig metafor inom den moderna språk­veten­skapen, där satsana­lysen inom en viss grammatisk teori beskrivs i form av träd. Träd­dia­gram heter tree diagram på engelska, puukuvain, ’träd-beskrivare’, på finska, derevo vyvoda, ’derivationsträd’, på ryska och shu xing tu, ’träd form diagram’ på kinesiska.

      Om någonting växer som gräs, menar man i svenska att det växer snabbt och likformigt. Metaforen i ryska är rosti kak trava, ’att växa som gräs’, och i mbo ekwóme ne osum, ’att växa som gräs’. I dessa språk syftar man mer på växandet som sker vilt, utan kontroll.

        Snårig och risig förknippas med ’svår’ i samband med problem. I kinesiska finns ett uttryck zhi jie wenti som består av zhi, ’kvist’, jie, ’sektion av bambu’, och wenti ’problem’. Uttrycket har en överförd betydelse ’svårlöst problem’.

        Om man är rädd och inte vill ta sitt ansvar eller inte vill se sanningen, kan man sticka huvudet i busken. Metaforen förekommer också med samma betydelse i finska och ryska samt även i mbo. Således rör det sig inte enbart av en europeisk metafor.

Blomma, kvist och andra delar av växter

Växtmetaforer utgår också från ord som anger delar av växter som blomma, gren, kvist, löv, rot, kärna, frö, korn, frukt, stock och stam (tabell 3).

Tabell 3. Metaforer med ord för delar av växter

Huvudordet	Metafor	Motsvarighet i	Tolkning av växtmetaforen
Kvist	Komma på grön kvist	finska, mbo	Bra ställning, framgång
Gren, skott	Gren och skott på socia­lismens träd	finska	Gren: en utveckling av en abstrakt helhet
Blomma	Blomman av sin ungdom	finska, ryska	Bästa tiden av livet
Rot	De är gräsrotsfolk	finska	Gräsrot: nedersta nivån i hierarkin
Rot	Det är roten till det onda	finska, ryska	Rot: ursprung
Rot	Ha sina rötter i något Ha roten i något	finska, ryska, mbo kinesiska	Utgångspunkt eller bakgrund Att känna sig hemmastadd med någonting
Rot	Han är rotlös	finska, ryska	Att vara utan hemvist
Kärna	Han är kärnfrisk/-sund/ frisk som en nötkärna	ryska (talspråk)	Grundläggande frisk, ett bra exempel på en frisk person
Kärna	Pudelns / Sakens kärna	finska	Huvudsak
Kärna	Atomens kärna	finska, ryska, kinesiska	Term i atomfysiken
Kärna	Kärnfysik	finska, ryska, kinesiska	Atomfysiken
Kärna	Datorns kärnminne		Huvuddelen av datorns operativa system
Frö	Han är ett busfrö		Ung buse
Frö	Det sår frön av tvivel	finska, ryska	Början till förlust av tro
Frö	Vara ett frö till missnöje	finska, ryska, mbo	Början till förlust av sämja
Korn	Korn av sanning	finska, ryska	Sak vars sanning man medger
Bark	Råbarkad sälle	finska, ryska	Rå bark: hård yta / hy, okänslighet
Skal	Ett problem i ett nötskal	finska	Nötskal: hård yta, hårdhet i fråga om problem
Frukt	Bära frukt	finska, ryska, mbo, kinesiska	Ge resultat
Frukt	Fruktbart samarbete	finska, ryska	Fruktbar: resultatgivande
Blad	Bokens blad	finska, ryska	Papper inom bokens pärm
Blad	Hufvudstadsbladet	finska	Tidning
Löv	Det är lövtunt	ryska	Mått på tjocklek
Stam	Folkstam Stamfolk	ryska finska	Huvudgrupp av människor Urfolk
Stock	Trafikstockning	finska	Hinder i trafiken
Virke	Groggvirke		Icke alkoholisk del av grogg

Metaforerna ovan uppvisar samma allmänna drag som tidigare: somliga före­kommer bara i svenska, till exempel han är ett busfrö, medan vissa finns i en snävare grupp av svenska och finska, till exempel socialismens gren. Efter den svensk-finska gruppen har vi den europeiska där ryskan ingår. Roten till det onda heter på finska kaiken pahan alku ja juuri, ’all ondskans början och rot’, och på ryska koren’ zla, ’rot (av) ondska’.

        Inom den mer allmänna gruppen har vi en motsvarighet till svenskans bära frukt, ’ge resultat’, med dess motsvarighet i finska (kantaa hedelmää), ryska (prinosit'/ davat’ plody) och kinesiska (jie guo). Även ha (sina) rötter i någonting före­kommer inom en bredare krets av svenska, finska, ryska och mbo i betydelsen ’ha sin utgångspunkt eller bakgrund någonstans’. I kinesiskan betyder motsvarigheten till denna metafor ’att känna sig hemmastadd med någonting (till exempel uppdrag)’.

       Om man tittar på skeenden och processer som är anknutna till blomma, till exempel blomma upp och blomstra, märker man att grundkonceptet finns även utanför den europeiska kretsen. Blomma upp har sin direkta motsvarighet i finska, ryska och kinesiska, där det heter sheng kai, ’blomma upp’. Utöver detta finns blomstra av hälsa, blomstringstid och blomstrande ekonomi, vilka har sin motsvarighet i finska och ryska. Blomstringstiden går som bekant över förr eller senare. Denna fas kan uttryckas med hjälp av metaforer som vissna och känna sig vissen. Den senare förekommer i finska (olla nuutunut) och ryska (byt’ vjalym).

Äppelkindad och liljevit

I alla kulturer har man använt växter i omgivningen i sina metaforer. Det handlar om grönsaker som morot, potatis och blomkål eller frukter som äpple, nöt och per­sika, blommor som ros, lilja och viol och så vidare (tabell 4).

Tabell 4. Metaforer med ord för enskilda växter och frukter

Huvudordet	Metafor	Motsvarighet i	Tolkning av växtemetaforen
Blomkål	Blomkålsöron		Formlikhet mellan blomkål och öron
Blomkål	Blomkålsfingrar		Formlikhet mellan blomkål och fingrar
Potatis	Potatisnäsa	finska, ryska, mbo	Formlikhet mellan potatis och näsa
Morot	Morotsfärgade hår	ryska	Likhet baserad på färg
Ärt	Vara ärtig		Snygg, pikant
Äpple	Äppelkindad	finska, ryska, kinesiska	Likhet baserad på form och färg
Äpple	Adamsäpple	finska, ryska	Likhet baserad på form
Äpple	Bita i det sura äpplet		Likhet baserad på surhet, tråkig och oundviklig sanning
Persika	Persikohy	finska, ryska	Likhet baserad på utseende och känsel
Citron	Sur som citron	ryska	Likhet baserad på surhet, negativ attityd
Vildhavre	Så sin vildhavre		Säd man ger omdömeslöst
Nöt	Vara ett nöt		Likhet: nöt och en dumbom har inte hjärna
Nöt	Problemet i ett nötskal	finska	Den viktigaste biten av en sak
Nöt	En svår nöt att knäcka	finska, ryska	Hårdhet, problem
Blåklocka	En blåklocka i huden		Blått märke, hudintern blodsutgjutelse
Lilja	Liljekullar	mbo, ryska	Kvinnans bröst
Lilja	Liljevit	ryska	Likhet baserad på färg
Ros	Vacker, skön som en ros	finska, ryska	Estetisk likhet mellan en blomma och människa
Nyponros	Fräsch som nyponros		Mått på fräschhet
Pion	Bli pionröd	ryska	Likhet baserad på färg
Viol	Blyg som en viol	ryska	Skörhet hos blomman, blyghet hos människan
Svamp	Växa som svampar ur marken efter regnet	finska, ryska	Snabb utveckling
Mossa	Vara mossig	ryska	Stillastående utan dynamik
Blåbär	Vara ett blåbär		Nybörjare, "gröngöling"
Asp	Darra som ett asplöv	finska, ryska	Likhet med asplövets rörelse
Fura	Hög som en fura	finska, ryska, kinesiska	Likhet med furans höjd
Fura	Rak som en fura	ryska	Likhet mellan furans och människans rakhet
Vidja	Smal som en vidja ’Böjlig som en vidja’	kinesiska finska, ryska	Likhet mellan vidjans och människans tjocklek Likhet mellan vidjans och bl.a. män­nis­kans böjlighet
Rö	Vaja som ett rö	ryska, mbo	Likhet i fråga om böjlighet

Samma geografiska och kulturella fördelning går igen som i de övriga samman­ställningarna. Det finns svenska, svensk-finska, europeiska och mer allmänna, kan­ske till och med universella metaforer. Sådana som utgår från bland annat blomkål, ärt och vild­havre förefaller höra hemma enbart i svenska, medan liknelser med potatis, morot, äpple, per­sika och citron har motsvarigheter i de andra språken.

        Ett exempel på hur olika växtförhållanden sätter sin prägel på metaforer är använ­dandet av potatis. Potatisnäsa heter perunanenä eller pottunenä på finska och nos kartoshkoj på ryska; dessa metaforer är varandras exakta motsvarigheter. Däremot heter det i mbo otuo ne epan dimbie, vilket består av ’öron’ (otuo) ’lika’ (ne) ’potatis’ (dimbie) och ’blad’ (epan). Vi kan vidare konstatera att potatisbladen i norra Europa inte är mycket att orda om i form av metaforer.

         I svenska använder man vidja för att beskriva smalhet. Något liknande kommer igen i kinesiskan där man säger yang liu xi yao eller ’midja lika smal (som) vide’. I finskan betecknar ’vidja’ böjlighet (notkea kuin pajunvitsa, ’böjlig som en vidja’). Liknande metaforer finns också i ryska där de heter gibkaja kak iva, ’böjlig som en vide’.³ Förklaringen till kopplingen mellan vide/vidja och böjlighet grundar sig på att man förr i tiden brukade vide som bindematerial. I finskan finns en metafor syöttää pajunköyttä, ’mata viderep’, med den överförda be­ty­delsen ’att ljuga’. Man kan alltså inte lita på vide som repmaterial.

         Metaforer tar fasta på det man sysslar med. Man iakttar att morötter är orange­aktiga, vilket ger namn på en viss färg; svampar växer snabbt efter regnet, vilket ger en metafor för snabb ut­veckling; furor står höga och raka och man bildar en metafor av rakhet på dem.⁴ Människornas var­dagliga omgivning avspeglas sålunda i metaforerna.

Metaforer är också importvara, som persikohy och sur som citron vittnar om. Detta antyder att metaforerna kan röra sig fritt över kultur- och språkgränser. Man anam­mar inte bara nya pro­dukter och matvanor utan också nya talesätt som knyter an till de nya produkterna.

         Kanske har svenska metaforer också varit exportvara, för det är iögonenfallande ofta som man möter dem även i finska. I båda språken kan man till exempel dra sitt strå till stacken så att arbetet bär frukt. Förklaringen är den långa tid som länderna utgjorde ett rike med svenska som dominerande språk.

Vilka växter och innebörder?

Utgående från den klassificering vi presenterat ovan kan man nu göra en beräkning av vilka växtord som förekommer i de olika språken. I tabell 5 presenterar vi en översikt utgående från de svenska växtmetaforerna. Varje ord förekommer alltså minst i en svensk växtmetafor. Tabellen markerar för olika språkkombinationer vilka växter som förekommer.

Tabell 5. Växtord som används i växtmetaforer i svenska, finska, ryska, mbo och kinesiska

1. Enbart svenska                   Blomkål, blåbär, blåklocka, nyponros, snår, vildhavre, virke, ärt

2. Svenska och finska            Gren, skott, skal, stack, stock

3. Svenska och ryska             Citron, löv, morot, mossa, ogräs, pion, viol

4. Svenska och kinesiska       Ris

5. Svenska, finska, ryska       Asp, bark, blad, blomma, djungel, korn, nöt, persika, ros, stam, svamp

6. Svenska, finska, mbo         Kvist, vegetation

7. Svenska, ryska, mbo          Gräs, lilja, rö

8. Svenska, finska, ryska, mbo                      Buske, frö, potatis

9. Svenska, finska, ryska, kinesiska              Fura, kärna, vidja, äpple

10. Svenska, finska, ryska, mbo, kinesiska   Frukt, rot, skog, träd 

 

Eftersom tabellen utgår från svenska finns flest svenska växtord. Därefter kommer finska och ryska med ungefär lika många ord. Detta återspeglar troligen både att de tre språken influerat varandra eller att alla har influerats av något annat språk, till exempel tyska, latin, grekiska, franska eller engelska, och att alla tre talas i om­råden med likartad växtlighet. Att kinesiska och mbo har betydligt färre ord beror troligen av samma två faktorer som här leder till mindre likheter mellan språken. Svenskan har haft ganska lite kulturkontakt med båda språken, och de naturliga förutsättningarna i Kina och Kamerun skiljer sig från Nordeuropa.

       Ord som används metaforiskt i alla fem språken är frukt, rot, skog och träd. Det är inte så förvånande, eftersom det rör sig om allmänna ord för växter och växt­samlingar. Om vi betraktar de växtord som utnyttjas i fyra av språken, ser vi att några är allmänna och borde kunna förekomma i de flesta språk runt jorden (buske, frö och kärna). Detta gäller många ord som bara förekommer i två eller tre språk, till exempel gräs, ogräs, gren, kvist, skott, blad, löv, bark, blomma, skal, stock, stam, och vegetation.

        Däremot är det i enlighet med våra förväntningar att växtmetaforer byggande på arter som har en geografiskt begränsad förekomst utnyttjas i ett färre antal språk (till exempel asp, blomkål, blåbär, blåklocka, morot, pion, viol). Att nyare importerade produkter kommit med kunde vi observera i metaforer som sur som en citron (även i ryska) och persikohy (även i finska). Metaforerna kan alltså förmod­ligen röra sig fritt över kultur- och språkgränser.

     Innebörderna i växtmetaforerna är ofta relaterade till människan. Det kan gälla människans utseende (blomkålsöron), hennes beteende (darra som ett asplöv), psykiska tillstånd (känna sig vissen) eller sociala tillstånd (komma på grön kvist). Dessutom finns mer allmänna innebörder, till exempel egenskaper som lövtunn eller processer som missnöjet gror. Alla dessa typer av innebörd förekommer i samtliga fem undersökta språk. I samtliga fem språk gäller dessutom att de männi­skans utseende, beteende och psykiska tillstånd är vanligast, och som i första hand får oss att se likheter med växter och att utifrån detta skapa metaforer.

Med människan som mått

Vi har alltså funnit att växtmetaforer förekommer i alla de studerade språken. Vi har också sett att växtmetaforiken i svenska, på grund av gemensamma kulturinflu­enser och liknande växtlighet, återfinns i finska och ryska mer än i mbo och kinesiska. Av samma anledning finns en tendens att växtmetaforer som finns i flera av språken snarare bygger på allmänna ord för växter, växtsamlingar eller växt­delar än på ord för enskilda växtarter som har en begränsad geografisk förekomst.

        Människan själv, hennes utseende, beteende och psykiska tillstånd, utgör den vikti­gaste grunden för att skapa metaforer utgående från växter, visar vår studie. Ett resultat som kanske inte är så överraskande.

Litteratur

Ahlsén, Elisabeth—Allwood, Jens (red.) 1995: Språk i fokus. Studentlitteratur, Lund.

Allwood, Jens 1983: Naturen som metaforfält. Allwood—Frängsmyr—Svedin (red.) Naturen som symbol. Liber, Lund.

Dahl, Östen 2000: Språkets enhet och mångfald. Studentlitteratur, Lund.

Hedinger, Robert 1980: Swadesh 200 word list of 27 Varieties from Mbo Clusteror the Mane guba Languages. SIL, Yaounde.

HDC 1990-1994: Hanyu Da Cidian. (A Comprehensive Dictionary of Chinese.) Hanyu Da Cidian Publisher. Shanghai.

HYC 1995: Han Ying Cidian. (A Chinese-English Dictionary.) The English Department of Beijing Foreign Studies University. Waiyu Jiaoxue Yu Yanjiu Press, Beijing.

Irvine, Richardson 1957: Linguistic Survey of the Northern Bantu Borderland. Oxford University Press, London.

Lakoff, George—Johnson, Mark 1999: Philosophy in the Flesh. The Embodied Mind and Its Chaallenge to Western Thought. Basic Books, New York.

Milanova, D. 1962: Svensk-rysk ordbok. Statsförlaget för ordböker på utländska språk och nationalspråk, Moskva.

Nahkola, Kari 1992: Kasvimetaforat nykyslangissa. Heikki Paunonen — Suojanen, Matti K. — Nahkola, Kari (toim.) Variaatioita Tampereen yliopiston suomen kielen ja yleisen kielitieteen laitoksen juhlakirja. Opera Fennistica & Linguistica 4. Paino-S Ky, Tampere. S. 95 –105.

Scheffler, Israel 1979: Beyond the Letter. Routledge & Kegan Paul, London.

Svanlund, Jan 2001: Metaforen som konvention. Graden av bildlighet i svenskans vikt- och tyngdmetaforer. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 23. Almqvist & Wiksell International, Stockholm.

Vojnova, Lidija A.—Molotkov, Aleksandr I. 1967: Frazeologiçeskij slovar' russkogo jazyka. 4000 slovarnych statej. Sovetskaja enciklopedija. Moskva.

XHC 1995: Xiandai Hanyu Cidian. (A Dictionary of Modern Chinese). Language Institute of China Academy of Social Sciences. Commercial Press. Beijing.

1I fråga om ryska, kinesiska och mbo ord har vi använt grov translitteration, vilket för ryskans del betyder att palatalisering inte markerats systematiskt och för kinesiskans del att tecken för tonematiska distinktioner inte har använts

2Observera att vi inte kommer att behandla metonymer som t.ex. Sverige sörjer Astrid Lindgren där Sverige står för ‘svenskarna’ eller ‘Sveriges befolkning’.

3I ryska finns också en metafor gibkaja kak loza ’böjlig som en ranka’ som betyder samma som gibkaja kak iva. ’Böjning’ i betydelsen ’böja sig för någonting’ beskrivs med metaforen gnut'sja kak trostinka ot vetra 'böja sig som ett rö för vinden'.

4I tabell 4 står det att finskan har en metafor som motsvarar svenskans hög som en fura. Det gäller ordet hongankolistaja som ordagrannt betyder ’furans skakare’, alltså en person som når upp att skaka på trädet.