14.6.15

Sticka huvudet i busken

Sticka huvudet i busken

Jens Allwood, Kaarlo Voionmaa, Nataliya Berbyuk, Li Dianyu and Thomas Ndame
(Artikeln har publicerats i Vetenskapsrådets temabok 2002 Ett växande vetande)

Denna uppsats presenterar språkliga metaforer baserade på växter från fem språk: svenska, finska, ryska, kinesiska och mbo som talas i Kamerun.1 Vi undersöker först exempel på växtmetaforer och presenterar ett försök till klassificering av dem. Därefter gör vi en analys av vilka växter som utnyttjas metaforiskt, och för vilka metaforiska innebörder de utnyttjas. Detta leder vidare till frågan om något samband finns mellan typ av växt och typ av metaforisk innebörd. Igenom hela uppsatsen går dessutom frågan om vad som är gemensamt för de fem språken och vad som skiljer dem åt.
         Vi försöker förklara de gemensamma dragen antingen som resultatet av att de fem språken influerat varandra eller att de alla har influerats av ytterligare språk och kulturer, eller som resultatet av allmänmänskliga drag. Skillnaderna mellan språ­ken förklaras av skillnader i kulturell eller geografiska miljö.

Språken i studien tillhör fyra språkfamiljer:
I. indoeuropeiska språk: svenska och ryska
II. finskugriska språk: finska
III. sino-tibetanska språk: kinesiska
IV. bantuspråk: mbo.

Svenska, ryska och finska har under historiens gång haft mycket växelverkan sinsemellan, medan det har funnits mycket lite samröre mellan dessa språk och kinesiskan. Kolonialspråken engelska och franska haft ett visst inflytande på mbo.
         Ryskan och finskan torde stå närmast svenskan, medan gemen­samma drag mellan svenskan och kinesiskan eller mbo borde vara mycket färre. Observera dock att ur ett allmänmänskligt perspektiv kan det finnas gemensamma drag mellan alla språken oavsett historiska beröringspunkter.

Metaforer och liknelser

Vi behandlar både liknelser och metaforer. Jämför till exempel liknelsen hans näsa är som en potatis (liknar en potatis) med metaforen han har en potatisnäsa. Både liknelser och metaforer bygger på vår förmåga till likhetsabstraktion. Liknelsen uttrycker detta explicit medan metaforen gör liknelsen implicit och mer absolut.2 Liknelser och metaforer är grundläggande språkliga mekanismer som vi kontinuer­ligt behöver för att tala om sådant som är nytt eller kanske bara delvis förstått. Att studera liknelser och metaforer är därför att studera aspekter av mänsklig kreativi­
tet och gestaltningsförmåga – i det här fallet hur växter har inspirerat kreativitet och gestaltning.
        Växtmetaforer finns av många typer. Några utgår från växtsamlingar som skog, till exempel inte se skogen för alla träden, en metafor som intressant nog kommer igen på finska, ryska och mbo. Andra metaforer utgår på ett allmänt sätt från någon typ av växt, till exempel sticka huvudet i busken som kommer igen i finska (pistää päänsä pensaaseen); i ryska heter det spratat'sja v kustah ’gömma sig i busken’. En tredje typ utgår från en del av en växt, till exempel han är frisk som en nötkärna som har en mot­svarighet i det ryska talspråket. En fjärde typ är relaterad till enskilda växter och frukter, till exempel vara äppel­kindad som även finns på finska, ryska och kinesiska.

Djungelns lag

Nedan presenterar vi ett förslag till klassificering av metaforer som bygger på de fyra typerna av metaforer vi gett exempel på ovan.
I tabell 1 har vi samlat svenska metaforer som innehåller ord för samlingar av växter. Tabellen visar också om metaforen förekommer i de fyra andra språken. Tolkningen anger i vilken betydelse det berörda växtordet används i metaforen.

Tabell 1. Metaforer med ord för växtsamlingar

Huvudordet
Metafor
Motsvarighet i
Tolkning av växtmetaforen
Skog
Skog av händer
ryska
Stor mängd av händer
Skog
Dra åt skogen
finska, ryska
Skogen: plats bortom människogemenskap
Skog
Inte se skogen för alla träd
finska, ryska, mbo, kinesiska
Skogen: hela saken, helheten
Djungel
Storstadsdjungel
finska, ryska
Djungeln: plats där man lätt går vilse
Djungel
Paragrafdjungel
finska
Djungeln: lagstiftning där man lätt går vilse
Djungel
Djungelns lag
finska, ryska
Laglöshet, ”survival of the fittest”
Vegetation
Undervegetationen
finska, mbo
Samling betydelselösa, ibland även mora­liskt sämre ting i skuggan av viktigare ting
Stack
Dra sitt strå till stacken
finska
Stack: gemensamt företag

I metaforerna syftar skog på ’stora mängder’, ’plats bortom människogemenskap’ och ’helhet’. I skog av händer liknas träd med hand, vilket målar upp en scen av fram­räckta händer. Uttrycket har en direkt motsvarighet i ryskans les ruk, ’händer­nas skog’. Att sko­gen förknippas med helhet, till exempel inte se skogen för alla träd, innebär att man tittar på den på av­stånd, kanske från en åker. En tolkning är att den som går i skogen bland träd förstår sig sämre på sakernas väsen än den som befinner sig utanför den. Utöver finskan och ryskan före­kommer meta­foren också i mbo där det heter jen ebume mam njwom, ’träd döljer sak (av) skog’. Att kunna se de stora linjerna och inte fastna i detaljer är således viktigt tvärs över olika kulturer.
         Djungeln förknippas med ’plats eller domän där man lätt går vilse’ och ’laglöshet’, dvs. ’plats där civilsamhällets lagar inte gäller’. Metaforer som har ordet djungel finns i svenska, finska och ryska som talas i länder där det inte finns djungel. Kanske avspeglar bruket av djungeln här språkanvändarnas benägenhet att förena för dem okända företeelser och platser med negativa förtecken som ’laglöshet’.
Växa som gräs
Allmänna ord som träd, snår, ris, gräs, ogräs och buske används i olika metaforer. Tabell 2, och de följande tabellerna, utgår från svenskan.

Tabell 2. Metaforer med allmänna ord för växter

Huvudordet
Metafor
Motsvarighet i
Tolkning av växtemetaforen
Träd
Släktträd
finska, ryska
Släkt som historisk-biologisk enhet
Träd, se Skog
Inte se skogen för alla träd
finska, ryska, mbo
Småsak, detalj
Träd
Träddiagram med grenar och löv
finska, ryska, kinesiska
Satsanalys i form av träd
Snår
Det är ett snårigt problem

Svårlöst problem
Ris, kvist
Det är ett risigt problem
kinesiska
Svårlöst problem
Ris
Ge någon ris och ros

Kritik
Gräs
Han måste bita i gräset

Ge upp
Gräs
Växa som gräs
ryska, mbo
Någon/Något växer snabbt och utan kon­troll
Ogräs
De är ogräs
ryska
Onyttighet; mindrevärdiga människor
Buske
Sticka huvudet i busken
finska, ryska, mbo
Att vara rädd och inte ta ansvar, inte se sanningen
Buske
Han är buskablyg

Stor blyghet
Buske
Han har buskiga ögonbryn
ryska
Tjocka ögonbryn

Träd kan syfta på ett stort antal olika saker. Om trädet ses som ett stort objekt som står ensamt, används det i metaforen släktträd för att beskriva släkten som en his­torisk-biologisk enhet. Vi ser att denna metafor har sin motsvarighet såväl i finska som ryska. Om trädet ställs mot skog får ordet en överförd betydelse ’småsak’, och denna metafor finns inte bara i finska och ryska utan även i mbo. Trädet används också som vetenskaplig metafor inom den moderna språk­veten­skapen, där satsana­lysen inom en viss grammatisk teori beskrivs i form av träd. Träd­dia­gram heter tree diagram på engelska, puukuvain, ’träd-beskrivare’, på finska, derevo vyvoda, ’derivationsträd’, på ryska och shu xing tu, ’träd form diagram’ på kinesiska.
      Om någonting växer som gräs, menar man i svenska att det växer snabbt och likformigt. Metaforen i ryska är rosti kak trava, ’att växa som gräs’, och i mbo ekwóme ne osum, ’att växa som gräs’. I dessa språk syftar man mer på växandet som sker vilt, utan kontroll.
        Snårig och risig förknippas med ’svår’ i samband med problem. I kinesiska finns ett uttryck zhi jie wenti som består av zhi, ’kvist’, jie, ’sektion av bambu’, och wenti ’problem’. Uttrycket har en överförd betydelse ’svårlöst problem’.
        Om man är rädd och inte vill ta sitt ansvar eller inte vill se sanningen, kan man sticka huvudet i busken. Metaforen förekommer också med samma betydelse i finska och ryska samt även i mbo. Således rör det sig inte enbart av en europeisk metafor.

Blomma, kvist och andra delar av växter

Växtmetaforer utgår också från ord som anger delar av växter som blomma, gren, kvist, löv, rot, kärna, frö, korn, frukt, stock och stam (tabell 3).

Tabell 3. Metaforer med ord för delar av växter

Huvudordet
Metafor
Motsvarighet i
Tolkning av växtmetaforen
Kvist
Komma på grön kvist
finska, mbo
Bra ställning, framgång
Gren, skott
Gren och skott på socia­lismens träd
finska
Gren: en utveckling av en abstrakt helhet
Blomma
Blomman av sin ungdom
finska, ryska
Bästa tiden av livet
Rot
De är gräsrotsfolk
finska
Gräsrot: nedersta nivån i hierarkin
Rot
Det är roten till det onda
finska, ryska
Rot: ursprung
Rot
Ha sina rötter i något

Ha roten i något
finska, ryska, mbo

kinesiska
Utgångspunkt eller bakgrund

Att känna sig hemmastadd med någonting
Rot
Han är rotlös
finska, ryska
Att vara utan hemvist
Kärna
Han är kärnfrisk/-sund/ frisk som en nötkärna
ryska (talspråk)
Grundläggande frisk, ett bra exempel på en frisk person
Kärna
Pudelns / Sakens kärna
finska
Huvudsak
Kärna
Atomens kärna
finska, ryska, kinesiska
Term i atomfysiken
Kärna
Kärnfysik
finska, ryska, kinesiska
Atomfysiken
Kärna
Datorns kärnminne

Huvuddelen av datorns operativa system
Frö
Han är ett busfrö

Ung buse
Frö
Det sår frön av tvivel
finska, ryska
Början till förlust av tro
Frö
Vara ett frö till missnöje
finska, ryska, mbo
Början till förlust av sämja
Korn
Korn av sanning
finska, ryska
Sak vars sanning man medger
Bark
Råbarkad sälle
finska, ryska
Rå bark: hård yta / hy, okänslighet
Skal
Ett problem i ett nötskal
finska
Nötskal: hård yta, hårdhet i fråga om problem
Frukt
Bära frukt
finska, ryska, mbo, kinesiska
Ge resultat
Frukt
Fruktbart samarbete
finska, ryska
Fruktbar: resultatgivande
Blad
Bokens blad
finska, ryska
Papper inom bokens pärm
Blad
Hufvudstadsbladet
finska
Tidning
Löv
Det är lövtunt
ryska
Mått på tjocklek
Stam
Folkstam
Stamfolk
ryska
finska
Huvudgrupp av människor
Urfolk
Stock
Trafikstockning
finska
Hinder i trafiken
Virke
Groggvirke

Icke alkoholisk del av grogg

Metaforerna ovan uppvisar samma allmänna drag som tidigare: somliga före­kommer bara i svenska, till exempel han är ett busfrö, medan vissa finns i en snävare grupp av svenska och finska, till exempel socialismens gren. Efter den svensk-finska gruppen har vi den europeiska där ryskan ingår. Roten till det onda heter på finska kaiken pahan alku ja juuri, ’all ondskans början och rot’, och på ryska koren’ zla, ’rot (av) ondska’.
        Inom den mer allmänna gruppen har vi en motsvarighet till svenskans bära frukt, ’ge resultat’, med dess motsvarighet i finska (kantaa hedelmää), ryska (prinosit'/ davat’ plody) och kinesiska (jie guo). Även ha (sina) rötter i någonting före­kommer inom en bredare krets av svenska, finska, ryska och mbo i betydelsen ’ha sin utgångspunkt eller bakgrund någonstans’. I kinesiskan betyder motsvarigheten till denna metafor ’att känna sig hemmastadd med någonting (till exempel uppdrag)’.
       Om man tittar på skeenden och processer som är anknutna till blomma, till exempel blomma upp och blomstra, märker man att grundkonceptet finns även utanför den europeiska kretsen. Blomma upp har sin direkta motsvarighet i finska, ryska och kinesiska, där det heter sheng kai, ’blomma upp’. Utöver detta finns blomstra av hälsa, blomstringstid och blomstrande ekonomi, vilka har sin motsvarighet i finska och ryska. Blomstringstiden går som bekant över förr eller senare. Denna fas kan uttryckas med hjälp av metaforer som vissna och känna sig vissen. Den senare förekommer i finska (olla nuutunut) och ryska (byt’ vjalym).

Äppelkindad och liljevit

I alla kulturer har man använt växter i omgivningen i sina metaforer. Det handlar om grönsaker som morot, potatis och blomkål eller frukter som äpple, nöt och per­sika, blommor som ros, lilja och viol och så vidare (tabell 4).
Tabell 4. Metaforer med ord för enskilda växter och frukter
Huvudordet
Metafor
Motsvarighet i
Tolkning av växtemetaforen
Blomkål
Blomkålsöron

Formlikhet mellan blomkål och öron
Blomkål
Blomkålsfingrar

Formlikhet mellan blomkål och fingrar
Potatis
Potatisnäsa
finska, ryska, mbo
Formlikhet mellan potatis och näsa
Morot
Morotsfärgade hår
ryska
Likhet baserad på färg
Ärt
Vara ärtig

Snygg, pikant
Äpple
Äppelkindad
finska, ryska, kinesiska
Likhet baserad på form och färg
Äpple
Adamsäpple
finska, ryska
Likhet baserad på form
Äpple
Bita i det sura äpplet

Likhet baserad på surhet, tråkig och oundviklig sanning
Persika
Persikohy
finska, ryska
Likhet baserad på utseende och känsel
Citron
Sur som citron
ryska
Likhet baserad på surhet, negativ attityd
Vildhavre
Så sin vildhavre

Säd man ger omdömeslöst
Nöt
Vara ett nöt

Likhet: nöt och en dumbom har inte hjärna
Nöt
Problemet i ett nötskal
finska
Den viktigaste biten av en sak
Nöt
En svår nöt att knäcka
finska, ryska
Hårdhet, problem
Blåklocka
En blåklocka i huden

Blått märke, hudintern blodsutgjutelse
Lilja
Liljekullar
mbo, ryska
Kvinnans bröst
Lilja
Liljevit
ryska
Likhet baserad på färg
Ros
Vacker, skön som en ros
finska, ryska
Estetisk likhet mellan en blomma och människa
Nyponros
Fräsch som nyponros

Mått på fräschhet
Pion
Bli pionröd
ryska
Likhet baserad på färg
Viol
Blyg som en viol
ryska
Skörhet hos blomman, blyghet hos människan
Svamp
Växa som svampar ur marken efter regnet
finska, ryska
Snabb utveckling
Mossa
Vara mossig
ryska
Stillastående utan dynamik
Blåbär
Vara ett blåbär

Nybörjare, "gröngöling"
Asp
Darra som ett asplöv
finska, ryska
Likhet med asplövets rörelse
Fura
Hög som en fura
finska, ryska, kinesiska
Likhet med furans höjd
Fura
Rak som en fura
ryska
Likhet mellan furans och människans rakhet
Vidja
Smal som en vidja

Böjlig som en vidja’
kinesiska

finska, ryska
Likhet mellan vidjans och människans tjocklek
Likhet mellan vidjans och bl.a. män­nis­kans böjlighet
Vaja som ett rö
ryska, mbo
Likhet i fråga om böjlighet

Samma geografiska och kulturella fördelning går igen som i de övriga samman­ställningarna. Det finns svenska, svensk-finska, europeiska och mer allmänna, kan­ske till och med universella metaforer. Sådana som utgår från bland annat blomkål, ärt och vild­havre förefaller höra hemma enbart i svenska, medan liknelser med potatis, morot, äpple, per­sika och citron har motsvarigheter i de andra språken.
        Ett exempel på hur olika växtförhållanden sätter sin prägel på metaforer är använ­dandet av potatis. Potatisnäsa heter perunanenä eller pottunenä på finska och nos kartoshkoj på ryska; dessa metaforer är varandras exakta motsvarigheter. Däremot heter det i mbo otuo ne epan dimbie, vilket består av ’öron’ (otuo) ’lika’ (ne) ’potatis’ (dimbie) och ’blad’ (epan). Vi kan vidare konstatera att potatisbladen i norra Europa inte är mycket att orda om i form av metaforer.
         I svenska använder man vidja för att beskriva smalhet. Något liknande kommer igen i kinesiskan där man säger yang liu xi yao eller ’midja lika smal (som) vide’. I finskan betecknar ’vidja’ böjlighet (notkea kuin pajunvitsa, ’böjlig som en vidja’). Liknande metaforer finns också i ryska där de heter gibkaja kak iva, ’böjlig som en vide’.3 Förklaringen till kopplingen mellan vide/vidja och böjlighet grundar sig på att man förr i tiden brukade vide som bindematerial. I finskan finns en metafor syöttää pajunköyttä, ’mata viderep’, med den överförda be­ty­delsen ’att ljuga’. Man kan alltså inte lita på vide som repmaterial.
         Metaforer tar fasta på det man sysslar med. Man iakttar att morötter är orange­aktiga, vilket ger namn på en viss färg; svampar växer snabbt efter regnet, vilket ger en metafor för snabb ut­veckling; furor står höga och raka och man bildar en metafor av rakhet på dem.4 Människornas var­dagliga omgivning avspeglas sålunda i metaforerna.
Metaforer är också importvara, som persikohy och sur som citron vittnar om. Detta antyder att metaforerna kan röra sig fritt över kultur- och språkgränser. Man anam­mar inte bara nya pro­dukter och matvanor utan också nya talesätt som knyter an till de nya produkterna.
         Kanske har svenska metaforer också varit exportvara, för det är iögonenfallande ofta som man möter dem även i finska. I båda språken kan man till exempel dra sitt strå till stacken så att arbetet bär frukt. Förklaringen är den långa tid som länderna utgjorde ett rike med svenska som dominerande språk.

Vilka växter och innebörder?

Utgående från den klassificering vi presenterat ovan kan man nu göra en beräkning av vilka växtord som förekommer i de olika språken. I tabell 5 presenterar vi en översikt utgående från de svenska växtmetaforerna. Varje ord förekommer alltså minst i en svensk växtmetafor. Tabellen markerar för olika språkkombinationer vilka växter som förekommer.

Tabell 5. Växtord som används i växtmetaforer i svenska, finska, ryska, mbo och kinesiska

1. Enbart svenska                   Blomkål, blåbär, blåklocka, nyponros, snår, vildhavre, virke, ärt
2. Svenska och finska            Gren, skott, skal, stack, stock
3. Svenska och ryska             Citron, löv, morot, mossa, ogräs, pion, viol
4. Svenska och kinesiska       Ris
5. Svenska, finska, ryska       Asp, bark, blad, blomma, djungel, korn, nöt, persika, ros, stam, svamp
6. Svenska, finska, mbo         Kvist, vegetation
7. Svenska, ryska, mbo          Gräs, lilja, rö
8. Svenska, finska, ryska, mbo                      Buske, frö, potatis
9. Svenska, finska, ryska, kinesiska              Fura, kärna, vidja, äpple
10. Svenska, finska, ryska, mbo, kinesiska   Frukt, rot, skog, träd 
 
Eftersom tabellen utgår från svenska finns flest svenska växtord. Därefter kommer finska och ryska med ungefär lika många ord. Detta återspeglar troligen både att de tre språken influerat varandra eller att alla har influerats av något annat språk, till exempel tyska, latin, grekiska, franska eller engelska, och att alla tre talas i om­råden med likartad växtlighet. Att kinesiska och mbo har betydligt färre ord beror troligen av samma två faktorer som här leder till mindre likheter mellan språken. Svenskan har haft ganska lite kulturkontakt med båda språken, och de naturliga förutsättningarna i Kina och Kamerun skiljer sig från Nordeuropa.
       Ord som används metaforiskt i alla fem språken är frukt, rot, skog och träd. Det är inte så förvånande, eftersom det rör sig om allmänna ord för växter och växt­samlingar. Om vi betraktar de växtord som utnyttjas i fyra av språken, ser vi att några är allmänna och borde kunna förekomma i de flesta språk runt jorden (buske, frö och kärna). Detta gäller många ord som bara förekommer i två eller tre språk, till exempel gräs, ogräs, gren, kvist, skott, blad, löv, bark, blomma, skal, stock, stam, och vegetation.
        Däremot är det i enlighet med våra förväntningar att växtmetaforer byggande på arter som har en geografiskt begränsad förekomst utnyttjas i ett färre antal språk (till exempel asp, blomkål, blåbär, blåklocka, morot, pion, viol). Att nyare importerade produkter kommit med kunde vi observera i metaforer som sur som en citron (även i ryska) och persikohy (även i finska). Metaforerna kan alltså förmod­ligen röra sig fritt över kultur- och språkgränser.
     Innebörderna i växtmetaforerna är ofta relaterade till människan. Det kan gälla människans utseende (blomkålsöron), hennes beteende (darra som ett asplöv), psykiska tillstånd (känna sig vissen) eller sociala tillstånd (komma på grön kvist). Dessutom finns mer allmänna innebörder, till exempel egenskaper som lövtunn eller processer som missnöjet gror. Alla dessa typer av innebörd förekommer i samtliga fem undersökta språk. I samtliga fem språk gäller dessutom att de männi­skans utseende, beteende och psykiska tillstånd är vanligast, och som i första hand får oss att se likheter med växter och att utifrån detta skapa metaforer.

Med människan som mått

Vi har alltså funnit att växtmetaforer förekommer i alla de studerade språken. Vi har också sett att växtmetaforiken i svenska, på grund av gemensamma kulturinflu­enser och liknande växtlighet, återfinns i finska och ryska mer än i mbo och kinesiska. Av samma anledning finns en tendens att växtmetaforer som finns i flera av språken snarare bygger på allmänna ord för växter, växtsamlingar eller växt­delar än på ord för enskilda växtarter som har en begränsad geografisk förekomst.
        Människan själv, hennes utseende, beteende och psykiska tillstånd, utgör den vikti­gaste grunden för att skapa metaforer utgående från växter, visar vår studie. Ett resultat som kanske inte är så överraskande.
Litteratur
Ahlsén, Elisabeth—Allwood, Jens (red.) 1995: Språk i fokus. Studentlitteratur, Lund.
Allwood, Jens 1983: Naturen som metaforfält. Allwood—Frängsmyr—Svedin (red.) Naturen som symbol. Liber, Lund.
Dahl, Östen 2000: Språkets enhet och mångfald. Studentlitteratur, Lund.
Hedinger, Robert 1980: Swadesh 200 word list of 27 Varieties from Mbo Clusteror the Mane guba Languages. SIL, Yaounde.
HDC 1990-1994: Hanyu Da Cidian. (A Comprehensive Dictionary of Chinese.) Hanyu Da Cidian Publisher. Shanghai.
HYC 1995: Han Ying Cidian. (A Chinese-English Dictionary.) The English Department of Beijing Foreign Studies University. Waiyu Jiaoxue Yu Yanjiu Press, Beijing.
Irvine, Richardson 1957: Linguistic Survey of the Northern Bantu Borderland. Oxford University Press, London.
Lakoff, George—Johnson, Mark 1999: Philosophy in the Flesh. The Embodied Mind and Its Chaallenge to Western Thought. Basic Books, New York.
Milanova, D. 1962: Svensk-rysk ordbok. Statsförlaget för ordböker på utländska språk och nationalspråk, Moskva.
Nahkola, Kari 1992: Kasvimetaforat nykyslangissa. Heikki Paunonen — Suojanen, Matti K. — Nahkola, Kari (toim.) Variaatioita Tampereen yliopiston suomen kielen ja yleisen kielitieteen laitoksen juhlakirja. Opera Fennistica & Linguistica 4. Paino-S Ky, Tampere. S. 95 –105.
Scheffler, Israel 1979: Beyond the Letter. Routledge & Kegan Paul, London.
Svanlund, Jan 2001: Metaforen som konvention. Graden av bildlighet i svenskans vikt- och tyngdmetaforer. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 23. Almqvist & Wiksell International, Stockholm.
Vojnova, Lidija A.—Molotkov, Aleksandr I. 1967: Frazeologiçeskij slovar' russkogo jazyka. 4000 slovarnych statej. Sovetskaja enciklopedija. Moskva.
XHC 1995: Xiandai Hanyu Cidian. (A Dictionary of Modern Chinese). Language Institute of China Academy of Social Sciences. Commercial Press. Beijing.

1I fråga om ryska, kinesiska och mbo ord har vi använt grov translitteration, vilket för ryskans del betyder att palatalisering inte markerats systematiskt och för kinesiskans del att tecken för tonematiska distinktioner inte har använts
2Observera att vi inte kommer att behandla metonymer som t.ex. Sverige sörjer Astrid Lindgren där Sverige står för ‘svenskarna’ eller ‘Sveriges befolkning’.
3I ryska finns också en metafor gibkaja kak loza ’böjlig som en ranka’ som betyder samma som gibkaja kak iva. ’Böjning’ i betydelsen ’böja sig för någonting’ beskrivs med metaforen gnut'sja kak trostinka ot vetra 'böja sig som ett rö för vinden'.
4I tabell 4 står det att finskan har en metafor som motsvarar svenskans hög som en fura. Det gäller ordet hongankolistaja som ordagrannt betyder ’furans skakare’, alltså en person som når upp att skaka på trädet.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti

Voit mielihyvin kommentoida blogejani. Du kan gärna lämna kommentarer på mina bloggar. You are welcome to comment on my blogs. Bonvolu, skribu notojn pri miaj blogoj.