Jag brukar allt emellanåt surfa på Internet. Häromdagen råkade jag komma på en sajt på finska där man hade räknat upp alla de förmåner som finlanssvenskarna har fått och får bl.a. i fråga om utbildning och samhällsservice. Detta underförstått att det skett på den finskspråkiga majoritetens bekostnad. De finsktalande som har hållit och håller på svenskans ställning som ett med finskan jämbördigt språk i Finland – däribland jag själv – kallas på denna sajt för "ruskeakieliset", dvs. människor som slickat skit på tungan.
Sedan tittade jag på Uutiset, den finska nyhetssändning som vi har i Sveriges television. Det handlade bl.a. om kommunalval i en finländsk kommun där majoriteten är svensktalande. Enligt rapporten röstar man efter språktillhörighet och inte efter sakfrågor i denna kommun.
Och när det gäller andra konstiga företeelser som berör användning av finska och svenska, har jag hört att på ett åländskt dagis får man inte sjunga på finska. "Jänis istui maassa torkkuen" är alltså förbjudet för åländska barn. Ogrundad hörsägen? Jag hoppas det.
Varför tar jag nu upp allt detta? Jo. Det svider mig att märka att det fortfarande pyr motsättningar mellan de två största språkgrupperna i Finland. Man slösar bort en oerhörd tillgång då man inte bejakar den andra gruppens språk och tvåspråkighet i allmänhet. Tvåspråkigheten är en gyllene väg mot flerspråkighet, det har jag sett hos mina egna barn som är trespråkiga i finska, svenska och engelska. Tänk om alla de tiotusentals finländare som under 60- och 70-talet flyttade till Sverige, hade kunnat svenska! Man hade kommit fortare in i samhället och undvikit mycket lidande i form av utanförskap, psykisk och social stress och misär.
Tänk om jag kunde säga till mina vänner och bekanta på olika håll i världen och verkligen mena det: Finland är världsetta inte bara när det gäller skola och utbildning, ekonomisk effektivitet och ärlighet inom näringslivet utan också när det gäller kulturell och språklig tolerans. Där läser alla barn inte bara sitt förstaspråk, finska eller svenska, utan minst två språk till, nämligen engelska och svenska, Nordens lingua franca.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti
Voit mielihyvin kommentoida blogejani. Du kan gärna lämna kommentarer på mina bloggar. You are welcome to comment on my blogs. Bonvolu, skribu notojn pri miaj blogoj.