Ordet
"dosa" har en alldeles särskild plats i mitt liv. Jag
förknippar det med min första tid i Sverige 1980. Jag hade flyttat
från Helsingfors till Örebro, då jag hade fått vikariat som
finsklärare på högskolan där, och redan andra dagen tog jag
fram cykeln som hade följt mig i flyttlasset och trampade till
högskolan för att fixa det praktiska med kursen. Bla. skulle jag
kopiera stenciler. "Då behöver du en dosa," instruerade
expeditionens unga sekreterare. "Dosa," undrade jag. Hon
hade ett litet föremål i handen, ungefär som en tändsticksask av plast, och hon räckte den åt mig: "Det här är en dosa."
Vi gick tillsammans till kopiatorn och hon visade för mig,
hur man stoppar in dosan i ett fack i maskinen och får den att komma
igång.
Det är sant att jag hade läst svenska i ett läroverk i Helsingfors men i de texter som jag och mina olycksbröder hade stavat oss igenom under de sju år som vedermödorna med svenska varade hade jag inte stött på ordet "dosa". Detta kan tyckas märkligt. Däremot hade jag lärt mig andra nyttiga ord och uttryck. Tex. kunde jag berätta på flytande svenska att jag tänkte åka iväg till ett ställe långt borta. Det hette "Jag ärnar att avlägsna mig till ett avsides ställe". De läroböcker i svenska som vi hade vimlade av sådana fräscha fraser. Men inte "dosa": den lyste med sin frånvaro.
Det är sant att jag hade läst svenska i ett läroverk i Helsingfors men i de texter som jag och mina olycksbröder hade stavat oss igenom under de sju år som vedermödorna med svenska varade hade jag inte stött på ordet "dosa". Detta kan tyckas märkligt. Däremot hade jag lärt mig andra nyttiga ord och uttryck. Tex. kunde jag berätta på flytande svenska att jag tänkte åka iväg till ett ställe långt borta. Det hette "Jag ärnar att avlägsna mig till ett avsides ställe". De läroböcker i svenska som vi hade vimlade av sådana fräscha fraser. Men inte "dosa": den lyste med sin frånvaro.
Min
svenska kollega upplyste mig många år senare när jag hade berättat
min dosa-historia om att ordets grundbetydelse är 'behållare'. Det
kommer förmodligen från lågtyska. I grekiska finns ordet "dooro" 'gåva' som kanske har en
anknytning till "dosa". Man ska inte heller bortse från
"dos" i betydelsen 'portion'. Kollegan sa nämligen att
för honom är "dosa" anknuten till "matdosa", alltså den dagliga matportion, som
hans far tog med sig i sin matlåda till jobbet. Där värmde man arbetarnas
matdosor i ett skåp för dåförtiden hade man ju inte
mikrovågsugnar.
"Dosa"
används som huvudord i väldigt många sammansättningar som "fjäderdosa, snusdosa, frödosa, matdosa, konfektdosa, nåldosa" osv.
(Här kan du klicka dig till ett ställe där du kan söka exempel på olika dosor och tiotusentals andra ord.) Då språkvårdarna ville ha engelskans ”pocket calculator”
översatt till ren svenska fick den heta ”räknedosa”. I finska
och många andra språk har man däremot översatt engelskans term ordagrant: "tasku + laskin" 'ficka + räknare'.
”Dosa” förekommer också i Helsingfors (finska) slang (stadin slangi) - det var den språkvarietet som jag under mina tonår använde med kompisarna. Att jag inte gjorde koppling mellan slangets ”dosa” och svenskans ”dosa” berodde dels på uttalet. I "stadin slangi" uttalas ordet med kort /å/ och kort /s/, alltså "DÅsa". Ordet betyder ”buss” vilket också skymde förhållandet mellan "dosa" i de berörda språkvarieteterna. Att ordet har fått en sådan överförd betydelse i helsingforsslang förefaller ganska naturligt: framförallt i rusningstider liknar stadens bussar ”lådor” där resenärerna packas ihop som sardiner i en konservburk.
”Dosa” förekommer också i Helsingfors (finska) slang (stadin slangi) - det var den språkvarietet som jag under mina tonår använde med kompisarna. Att jag inte gjorde koppling mellan slangets ”dosa” och svenskans ”dosa” berodde dels på uttalet. I "stadin slangi" uttalas ordet med kort /å/ och kort /s/, alltså "DÅsa". Ordet betyder ”buss” vilket också skymde förhållandet mellan "dosa" i de berörda språkvarieteterna. Att ordet har fått en sådan överförd betydelse i helsingforsslang förefaller ganska naturligt: framförallt i rusningstider liknar stadens bussar ”lådor” där resenärerna packas ihop som sardiner i en konservburk.
I mina unga år var det väldigt populärt att lifta, och vi som liftade hade ett rimmande motto:
Kun liftata vain osaan
niin pääsen autoon, dosaan
(Ungefär: Då jag bara kan lifta, stannar vilken bil eller buss som helst)
Vi liftare är olika precis som alla människor |
Efter min uppliftande ungdom fick jag veta att "buss" inte längre heter "dosa" på helsingforsslang utan "dösä" eller "dösa" (slangord saknar ibland vokalharmoni som annars gäller i finska, om detta fenomen, se här). Vad jag förstått är liftning inte längre så populär sysselsättning bland ungdomarna som förr. Eller åtminstone verkar glansdagarna för den rimmande liftningen vara passé. Times they are achanging. Moderna ungdomar tar och kör mammas eller pappas bil istället.
Post scriptum
Berättelsen om "dosa" lever vidare i större och mindre doser. Här kommer ett viktigt tillägg: efter att blivit informerad om mitt förhållande till "dosa" utbriste min kära hustru: "Sä olet unohtanut toosan." Sant: jag hade glömt att nämna "toosa" (långt /å/, kort /s/). Det är helt klart att "toosa" är besläktat med "dosa". Ett exempel ur den finska verkligheten: Min svärfar råkade ibland ha radion eller teven på för hög volym och då ropade min kära svärmor: "Panisit sä sen toosan vähän pienemmälle" (Kan du vara så snäll å sänka lite "toosas" volym). Klart han lydde ordern, min snälle svärfar. I ordboken Urbaani sanakirja (Urban ordbok) kan man läsa - om man kan finska - om "toosas" olika betydelser i det moderna finska talspråket. Ordet kan syfta på 'dålig radio/teve' eller 'kärl, behållare, dosa (!)'. Tästä pääset sanakirjan sivuille (Härifrån kommer-du-fram ordbokens sidor-på.) Nu stänger jag datordosan och önskar alla mina läsare upplyftande stunder med mina bloggar.
Post scriptum
Berättelsen om "dosa" lever vidare i större och mindre doser. Här kommer ett viktigt tillägg: efter att blivit informerad om mitt förhållande till "dosa" utbriste min kära hustru: "Sä olet unohtanut toosan." Sant: jag hade glömt att nämna "toosa" (långt /å/, kort /s/). Det är helt klart att "toosa" är besläktat med "dosa". Ett exempel ur den finska verkligheten: Min svärfar råkade ibland ha radion eller teven på för hög volym och då ropade min kära svärmor: "Panisit sä sen toosan vähän pienemmälle" (Kan du vara så snäll å sänka lite "toosas" volym). Klart han lydde ordern, min snälle svärfar. I ordboken Urbaani sanakirja (Urban ordbok) kan man läsa - om man kan finska - om "toosas" olika betydelser i det moderna finska talspråket. Ordet kan syfta på 'dålig radio/teve' eller 'kärl, behållare, dosa (!)'. Tästä pääset sanakirjan sivuille (Härifrån kommer-du-fram ordbokens sidor-på.) Nu stänger jag datordosan och önskar alla mina läsare upplyftande stunder med mina bloggar.
Alla är vbälkomna med kommentarer
VastaaPoistaTack för en interessant blogg! Som slangspråkig stadsbo började jag undra, om det finns andra ord i Stadin slangi vilkas vokalljud har blivit främre liksom dosa > dösa > dösä.
VastaaPoistaDet grekiska ordet δῶρον 'gåva' härstammar från samma ordstam som δόσις, vars latinska form dosis har tydligen påverkat betydelsen av det (låg)tyska ordet do(o)s(e), vars "Herkunft unsicher ist". (Det finns alltså en anknytning!)
Juu, jännä juttu tuo vokaaliston muuttuminen sanoissa. Monesti sitä ei huomaa. Esimerkiksi sanomme usein "minä jä hän", emme "minä ja hän". Tällaisesta äänneympäristön aiheuttamasta assimilaatiosta "dösassa" ei ole kysymys, pikemminkin kyse on dissimilaatiosta. Entä mitä muita vastaavarakenteisia sanoja slangissa on? Mieleeni juolahtaa "kosari" (= "latari", "talkkari","talonmies"). En ole kuullut kenenkään puhuvan "kösarista". Ehkä voisi ajatella, että "dokaaminen" muuttuisi "dökaamiseksi", mutta en ole kuullut sitäkään. Well. Kiitti kommentista!
VastaaPoistaSorry, jag glömde bort att du hade använt svenska som jag gjorde i min blogg. Men jag hoppas att budskapet ändå nådde fram trots språkvalet.
VastaaPoista